Schimpanser, bonoboer, människor och frukt 9


FruktSchimpanser och bonoboer är våra närmaste nu levande släktingar. Man tror att de apor som sedan skulle bli människor separerades från de som sedan skulle bli schimpanser och bonoboer för ca 6 miljoner år sedan, och att sedan schimpanser och bonoboer separerades från varandra för ca 2 miljoner år sedan.

Både schimpansen och bonobon äter stora mängder frukt, det täcker från 50% av energibehovet och upp mot 90% beroende på geografi, art och säsong. Det handlar om tropiska frukter som ofta är söta. Det är vanligt att de bryter av en gren med små frukter för att ta med den till ett säkrare ställe för att äta den.

Vad gäller schimpansen, så föredrar den söta mogna frukter, men den har 4 gånger högre tolerans för bitterhet än vad människor har. Bitterhet är ett tecken på giftighet eller innehåll av antinutrienter (ämnen som motverkar upptag av näringsämnen i kroppen), såsom tanniner eller alkaloider. Det finns olika teorier till varför schimpanser väljer att äta denna bittrare mat, en del handlar om att få i sig tillräckligt med protein eller fett, andra om att gifterna ska kunna döda tarmparasiter.
Många påstår att frukt skulle vara skadligt för människor att äta. Exempelvis kan man se påståenden om att människor ätit lågkolhydratkost (LCHF) i hundratusentals år under evolutionen, som vi ska visa finns inget stöd för detta.

Man hör också ofta att dagens kultiverade frukter skiljer sig dramatiskt näringsmässigt från ursprungliga vilda varianter. Den största skillnaden är kanske att mängden skal och kärnor är lägre i de framavlade frukterna jämfört med de ursprungliga, och att de kultiverade frukterna har ett större vatteninnehåll. Innehåll av mikronutrienter varierar en del, men man kan inte generellt säga att vild frukt är bättre. Vad gäller innehåll av fiber i förhållande till sockerarter är det ingen större skillnad, inte heller fördelningen av olika sockerarter. Konventionell odling med besprutning mot angrepp är självfallet problematisk, och gör att vi riskerar att få i oss kemikalier som vi inte vet vad de har för effekter.

Homo sapiens utvecklades i Afrika för ca 200 000 år sedan. Så vitt man vet var miljön ganska lik den som San-folket lever i idag. De äter en del frukt, och det är sannolikt att människan alltid gjort det i de miljöer där de haft tillgång till frukt.

Det man kan säga är att det finns friska traditionella mänskliga kulturer som äter frukt, och sådana som inte gör det. I Staffan Lindebergs studie från Kitava åt människorna i genomsnitt 50 g kolhydrater från frukt per dag, vilket motsvarar en rejäl mängd frukt på 300-500 g/ dag. Inuiter å andra sidan åt av förklarliga skäl inte frukt i sin traditionella kost, vilket också gäller för masaimän som har levt friska på i huvudsak mjölk, blod och kött. Frukt kan vara en del i en bra människokost, men är inte nödvändig. Inte heller finns det exempel på friska traditionella kulturer som äter så stor andel frukt som schimpanser och bonoboer. På vår väg till att bli människor har annan mat blivit viktigare för oss.

En del människor idag har problem med insulinresistens, detta kan variera från metabola syndromet till utvecklad diabetes typ 2. Dessa mår bäst med mycket begränsade mängder kolhydrater inklusive frukt för att hålla blodsocker och insulinnivåer stabila på en låg normal nivå. Det är dock så att kroppen använder ca 5 g glukos/ timme. Frukt innehåller ofta 10-15% kolhydrater, varav hälften är glukos och hälften fruktos, det innebär att en fruktportion på 50 g motsvarar 2,5 – 4 g glukos och förmodligen är hanterbart även för någon med försämrad insulinkänslighet/ diabetes såvida man inte äter mer kolhydratrik mat samtidigt. Banan innehåller närmare 20% kolhydrater och kan vara något att vara försiktig med om man är diabetiker eller är känslig för blodsockersvängningar. Mät gärna ditt blodsocker. För den som äter lågkolhydratkost är också känsligheten för kolhydrater större, så öka långsamt om du äter LCHF och vill prova en högre andel kolhydrater i kosten.

Att hävda att friska inte borde äta frukt, eller att fruktstund på dagis skulle vara dåligt finns det inget belägg för. Jag skulle bli glad om LCHF-förespråkarna skulle fokusera mer på att få bort tillsatt socker, godis, snacks, läsk och spannmålsprodukter. Frukten är garanterat ofarlig, antagligen tom nyttig.


9 kommentater till “Schimpanser, bonoboer, människor och frukt

  • Janne

    Vilket bra inlägg och vilken trevlig blogg. Det torde ju finnas en anledning till att vi dras till sött och sambandet ser vi ju här. Frukt kan till och med innehålla näringsämnen som vetenskapen inte känner till ännu. Själv går jag mer och mer från LCHF till den diet Staffan Lindeberg förespråkar, den tror jag är ursprunglig!

  • A F

    Janne,

    tack!

    Vi är många som går den vägen, tror jag. Visst är det så att vi inte vet allt om maten, och därför bör man ha en lite ödmjuk inställning.

  • Magnus

    Jag hamnade här genom en länk bland kommentarerna till ”Experten på stenålderskost förklarar” på kostdoktorn.se Jag känner viss oro över LCHF-trenden och den skeva bild man förmedlar som ibland verkar lite åt det fanatiska hållet. Jag försökte där bidra till att sansa debatten lite och så kom jag hit via en länk – Jag kunde inte ha skrivit den här artikeln bättre själv och jag instämmer till 100% med innehållet, detta är vad man borde upplysa mer om på LCHF:bloggarna.

  • Stefan

    Mycket bra skrivet och välresonerat! Känner du till någon vetenskaplig källa på hur pass vild och förädlad frukt skiljer sig?

    Har sett argumentet att modern frukt skulle vara sönderavlade sockergranater från flera håll, men har ej funnit någon seriös källa som stödjer eller motbevisar detta. Vore nice med en källa att vifta med när LCHF-kulten står för dörren.

    /Stefan

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Hej Stefan, välkommen!

    Jag har fått lite inspiration från Denise Minger:
    http://rawfoodsos.com/2011/05/31/wild-and-ancient-fruit/

    men försök inte att länka till den om du för en diskussion hos kostdoktorn, för kommentarer med den länken verkar spärras. 🙂

    Från den finns en referens till ett papper med data för vild sydafrikansk frukt
    http://archive.samj.org.za/1966%20VOL%20XL%20Jul-Dec/Articles/12%20December/3.8%20THE%20NUTRIENT%20COMPOSITION%20OF%20SOME%20EDIBLE%20WILD%20FRUITS%20FOUND%20IN%20THE%20TRANSVAAL.%20A.S.%20Wehmeyer.pdf

    Och en studie på aboriginernas växtföda:
    http://journals.cambridge.org/download.php?file=%2FNRR%2FNRR11_01%2FS0954422498000043a.pdf&code=7aba582f38835752a8274c4fdfabca59
    där man jämfört deras vilda frukter med kultiverade varianter och skriver bla:
    ”Native fruits also appear to be twice as high in both carbohydrate (21 v. 9%) and fibre (8 v. 3%). However, because the methods used are not ideal (see above), the carbohydrate is probably an overestimate and the fibre an underestimate.”

  • Stefan

    Hej Anna.

    Tackar tackar. Verkar visst som att modern förädlad frukt inte alls är så sönderavlad som vissa påstår, surprise;)

    I gengäld kan jag rekommendera whfoods.com och deras artiklar om frukt för en del intressanta synpunkter på hälsofördelar med frukt (och all annan föda som de karaktäriserar).

    Hade desvärre ej tänkt försöka bringa lite vett i kostdoktorn, föredrar att hålla mina diskussioner med folk som kan resonera ordentligt och inte lever på att skrämma upp folk;)

    /Stefan

  • Sophie

    Hej! Hur ser ni på kemiföretaget Monsantos numera Bayers inflytande och ökningen av den konstaterat cancerframkallande GMO-ökningen dvs (GenModifierad Organism) inkl frukter som ej har kärnor osv. Dessa besprutas hårt med Glyfosat dvs Roundup.

    Enligt rapporter mkt oroande

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Hej,

    Hej Sophie,

    Förlåt att det dröjde så länge med moderering!

    Mig veterligen är det inte konstaterat att GMO skulle vara farligt eller cancerframkallande att äta. Däremot finns det väl en del farhågor kring spridning i naturen av GMO-grödor och ekonomiska frågor där fattiga bönder hamnat i beroendeställning. Det finns förstås också stora fördelar med en del GMO-grödor. Jag vet inte tillräckligt om frågan. När det gäller glyfosat vet jag inte heller vad jag ska tro – det är ju en kemikalie som använts under väldigt lång tid, och jag undrar om det verkligen är ett så stort problem. Detta inslag var ganska nyanserat:
    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=6807146

    Däremot är jag oroad över neonikotinoider och hur dessa har skadat och skadar pollinerande insekter, och glad att restriktionerna mot dessa har utökats.

Kommentarer modereras. Välkommen!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *