Serie om FODMAPs, del 4, galaktaner 3


Tidigare inlägg i FODMAPs-serien:

Galaktaner är kedjor av galaktosmolekyler. Galaktos är en av beståndsdelarna i laktos, den andra är glukos. Galaktooligosackarider (GOS) innehåller både fruktos och galaktos. De vanligast förekommande i mat är raffinos, som består av en glukosmolekyl, en fruktosmolekyl och en galaktosmolekyl, samt stackyos, som innehåller två galaktosmolekyler, en glukosmolekyl och en fruktosmolekyl. På många ställen kallar man raffinos och stackyos för galaktaner, men så vitt jag förstår är GOS ett mer korrekt uttryck, och galaktaner bör beskriva längre kedjor av enbart galaktos.

Enzymet som behövs för att bryta upp kopplingarna i galaktaner och GOS saknas hos människor, så dessa molekyler bryts istället ned av bakterier i tarmen.

Raffinos finns i exempelvis bönor, kål, broccoli, sparris och fullkorn, medan stackyos mest finns i bönor, linser och ärter. Vad gäller kål så fungerar ofta mjölksyrade varianter bättre, där bakterierna har brutit ned kolhydraterna till fettsyror innan de kommer in i kroppen. Vad gäller bönor och linser så är galaktooligosackarider vattenlösliga, så blötläggning under lång tid och byte av vatten några gånger kan göra dem mer lättsmälta.

Karragenan är en galaktan som ofta används som förtjockningsmedel i mejeriprodukter med lägre fetthalt. Agar (ett vegtetabiliskt alternativ till gelatin) är också en galaktan. Guarkärnmjöl/ guargummi är en galaktomannan, som också innehåller galaktoskopplingar som människor inte kan bryta ned. Guarkärnmjöl används ofta i industritillverkad ”glass”. Det är ju vanligt att man får gaser av mat som bönor och ärter, och hos människor som lider av IBS så är gasbildningen snabbare och kraftigare än hos andra. Förutom användning i livsmedel kan både agar och guarkärnmjöl fungera som laxermedel. Det här kan ju vara ännu än förklaring till att många mår så mycket bättre med LCHF och utan tillsatser.

Galaktooligosackarider används som prebiotika, och åtminstone en del av dem kan göra att goda bakterier, speciellt bifidobakterierna i tarmen blir fler på bekostnad av sämre bakterier. Det tycks också kunna förbättra immunförsvaret och minska magbesvär i samband med stress. Så den som inte har stora besvär med gasbildning kan säkert gärna äta en del av dem också.

Här finns en studie där man med liknande prebiotika förbättrat tarmfloran och i lagom mängd även minskat gaser och uppblåsthet hos IBS-patienter.

Det var länge sedan jag testade några större mängder GOS på mig själv. Det är inte utan att jag blir sugen på hummus.


3 kommentater till “Serie om FODMAPs, del 4, galaktaner

  • Dom är sinessjuka

    Är IBS bara en obalans i tarmfloran?
    Jag börjar tro det, och då är det du skriver om här mycket viktigt.
    Jag rekommenderar att läsa dom senaste årens forskning på IBS

  • Joakim

    Mycket intressant inlägg. Jag reagerar starkt på flera stabiliseringsämnen, särskilt xantangummi och guarkärnmjöl. Hittade hit då jag sökte på Karragenan, vilket jag fick i mig igår – idag mår jag skit. Även baljväxter och broccoli, kål, brysselkål, som du tar upp ovan reagerar jag starkt på. Kommer läsa mer angående detta och uppskattar ditt inlägg.

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Tack Joakim! Hoppas att du kommer till rätta med problemen.

Kommentarer modereras. Välkommen!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *