Bokrecension – Tänka, snabbt och långsamt 22


Jag har läst Daniel Kahnemans bok Tänka, snabbt och långsamt. Kahneman är psykolog och fick 2002 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Detta är absolut den bästa bok jag läst på flera år. Åtminstone har jag lärt mig väldigt mycket som jag inte visste om hur människans hjärna fungerar – eller inte fungerar, snarare. Det är möjligt att jag är väldigt sen här, men jag har inte förstått vidden av hur lätt våra hjärnor drar felaktiga slutsatser. Jag läste boken på engelska, men om jag hade tänkt lite långsammare innan jag beställde den så hade jag så klart kollat efter en svensk översättning. Mina allra varmaste rekommendationer! Låna på biblioteket eller köp! Den har väldigt lite med kost och livsstil att göra, men är värdefull allmänbildning om våra hjärnor. Det är ju tydligt att vi har dessa hjärnor för att de fyllt ett syfte under evolutionen. De är inte utvecklade för kritiskt tänkande, vetenskapligt resonerande eller statistik. Vi kan ju använda dem förvånansvärt bra även för dessa saker, men det är värdefullt att känna till bristerna.

Kahneman beskriver hjärnan som två system. Ett snabbt, mönsterigenkännande, intuitivt som är bra på medelvärden men dåligt på summor. Detta system är snabbt på att reagera på något oväntat och larma det långsammare systemet. Det bildar sig en uppfattning utifrån de kunskaper/ intryck det får, men har ingen förmåga att analysera om kunskaperna är tillräckliga, och tar inte någon större källhänsyn. Det andra är långsammare, mer analytiskt och kritiskt, men aktiveras ganska sällan. Ofta accepterar vi bara svaren vi får från det snabba systemet, vi kan inte dra igång stora analysmaskinen för allt. Problemet är att vi inte har några riktigt bra sätt att veta när vi bör göra det.

Läsningen har bland annat gett mig lite insikter i vad som får en människa att känna sig säker på något. Om jag någon gång skulle vilja övertyga människor om något så har jag några verktyg jag kan använda mig av. Som ett exempel, om jag skulle ägna min blogg åt att övertyga människor att en viss kost är den bästa för hälsa och viktnedgång, så skulle jag ta fasta på:

Hur övertygade vi känner oss om något hänger ihop med hur sammanhängande kunskaper/ intryck vi har. Om vi har liten kunskap av dålig kvalitet, men allt pekar åt samma håll, så är vi mer övertygade än om vi har stor kunskap av god kvalitet, men där intrycken är lite motstridiga. Som exempel för en blogg skulle man kunna presentera en enkel förklaringsberättelse som kolhydrater->insulin->fetma. Det är viktigt att hålla sig till en enkel modell, och inte blanda in för många faktorer. Att blanda in fler faktorer och nyansera riskerar istället att göra läsarna mindre övertygade.

Att läsa något fler gånger gör att man lättare tror på det. Jag skulle upprepa den enkla förklaringsmodellen och komma med regelbundna exempel på lyckad viktnedgång med metoden. Människor är bra på att generalisera utifrån enstaka exempel, hjärnan är byggd för att se mönster.

Använda grafer och bilder. En graf gör att fler tror på texten oavsett om grafen tillför något. Dessutom tror man lättare på sådant som är skrivet med lättläst typsnitt och i rätt färgsättning.

Hjärnan ersätter gärna en komplicerad fråga med en enklare. Om vi exempelvis diskuterar en ganska komplex fråga som ”Ger kolhydrater i kosten högre insulin och därigenom mer övervikt?” kan vi försöka ersätta den med en enklare fråga som ”Fungerar lågkolhydratkost för viktnedgång?”. Den första frågan kräver att vi sätter oss in i en del forskning och mekanismer. Om vi orkar göra det kommer vi oundvikligen fram till svaret ”Nej”. Men detta tar emot, vi är lite lata, och ersätter gärna frågan med en enklare som vi vet svaret på. På den andra frågan är ju svaret ”Ja”.

Använda ord som är värdeladdade. Om vi beskriver en del kolesterolpartiklar inte bara som ”större” utan som ”snälla” och ”fluffiga” är det större chans att människor känner sig trygga med en högre nivå av dessa partiklar i blodet. Här är ju inte lågkolhydratförespråkarna ensamma, även forskare och läkare som håller sig mer till mittfåran pratar ju om det ”goda” och det ”onda” kolesterolet.

Utmåla dieten som normalfallet, och alternativ som farliga och skrämmande. Vi vill undvika risker och tar gärna standardvalet. Man kan försöka utmåla det som att mänskligheten alltid har ätit en lågkolhydratkost, även om sanningen snarare är att inga folkgrupper man känner till ätit mindre än 20 E% kolhydrater, undantaget de som lever i arktiska trakter och inte har något val.

Den här kunskapen är ju ganska störande. Speciellt det faktum att mindre kunskap kan göra oss mer övertygade. Så länge all kunskap man har pekar i samma riktning så känner vi oss väldigt säkra på vår sak, även om den enda kunskapen vi har är väldigt svaga indicier. Om vi tvärtom har mer information av högre kvalitet, så blir vi ändå mer osäkra om inte allt pekar i samma riktning. Detta fenomen kallas ”WYSIATI”, What You See Is All There Is. Om vi vill övertyga om en sak, så är det därför viktigt att hålla sig till en enkel förklaringsmodell, och inte nyansera om man har kommentatorer som drar överdrivna slutsatser. Om vi är ute efter sanningen är ju saken en annan.

Om någon nu är övertygad om lågkolhydratförespråkarnas och kostdoktorns ondska, vill jag berätta ännu en sak som står i Kahnemans bok. Våra hjärnor söker orsakssamband överallt. Vi är bra på att hitta orsakssamband även där inga finns. När vi får veta att många av skolorna som presterar bäst på prov är små skolor, tror vi att små skolor är bättre. Vi kan komma på många skäl till varför det skulle vara så, men vi tänker inte riktigt på att mindre skolor oundvikligen innebär ett mindre statistiskt underlag och därigenom en större spridning på provresultaten. Även skolorna som presterar sämst är små skolor.

Jag tror ändå att kostdoktorn använder de här felaktiga enkla bilderna avsiktligt. Han avstår från att nyansera när kommentatorer skriver vansinniga saker, så länge de förstärker den enkla berättelsen. Han protesterar alltid när någon kritiserar berättelsen, oavsett hur välgrundade invändningarna är. Han skriver om observationsstudier i positiva ordalag när de stämmer överens med berättelsen, och kritiserar observationsstudier obarmhärtigt om de inte passar in.

Jag tror dock inte att det är av ondska. Han är övertygad om att kosten är bra, och att han kan hjälpa människor att hålla sig till kosten genom att övertyga dem med en enkel sammanhängande berättelse. Det kan liknas med att berätta om tandtroll för att få borsta barns tänder. Vi vet att vi ljuger, men det är vita lögner för en god sak. Jag tycker dock att det är oerhört problematiskt med sådana lögner till vuxna människor. Det är också problematiskt eftersom det inte är speciellt sannolikt att lågkolhydratkost är bättre än exempelvis stenålderskost eller medelhavskost ur någon allmän hälsoaspekt. Jag kan ju ha fel om ovanstående, det kan ju vara så att kostdoktorn låter sitt snabba system styra och inte på allvar har vågat låta det långsammare systemet utvärdera kritiken.

I den senaste debatten på Träna Styrka om lättmjölkens likhet med läsk så frågade jag kostdoktorn just hur han ser på detta fördummande, hur han värderar en nyanserad bild av verklighet och vetenskap i förhållande till många övertygade läsare. Svaret var följande:

Jag försöker göra vetenskapen om hälsa enkel att förstå och engagerande – utan överförenkla så det blir fel.

Lyckas jag alltid? Säkert inte. Men det är ambitionen.

Jag kan bara se att det verkar som om det är viktigare att bilden som förmedlas är engagerande och enkel att ”förstå”, och att man får acceptera om det blir fel ibland. Vi har ju olika utgångspunkt här. Kostdoktorn har hittat ett sätt att arbeta som ofta ger effekt med överviktiga patienter. Han förstår att om människor är övertygade så lyckas de ofta med viktnedgång. Om det de är övertygade om är ”sant” har inte lika stor betydelse.

Jag tolkar in detta ur en annan kommentar från Träna Styrka, där kostdoktorn antyder att eftersom han bidrar med mer ”värde” så har han tolkningsföreträde:

Jacob,
Nu är du oförskämd. Försök skapa mer av värde själv istället för att spendera så mycket av din tid på att klaga på andra.

Många håller nog lite med om detta, och det handlar om ”halo bias”. Om vi har sett något positivt med en människa, exempelvis om kostdoktorns råd har hjälpt oss att gå ner i vikt, eller om Mia Lundins råd och hormontillskott har hjälpt oss att må bättre, så tror vi att denna människa är bra på alla sätt. Då blir vi upprörda om de anklagas för att sprida felaktigheter, även om anklagelserna är helt korrekta. Vi vill ha en enkel, sammanhängande bild av människan som hjälpande, god och sanningsenlig, och blir arga när bilden ifrågasätts. Kanske tycker somliga till och med att det är okej att ljuga lite för den goda sakens skull. För mig är det fullständigt obegripligt, men jag får det intrycket ibland.

Boken innehåller naturligtvis mycket mer matnyttig kunskap om hjärnans funktioner. Du kan exempelvis lära dig hur du påverkas av att tänka på pengar, i vilka fall det är möjligt att bli expert genom långvarig träning, varför tidsuppskattningar så ofta blir fel och varför det är så svårt att förstå statistik. En liten varning ska utfärdas, det kan hända att du ser på världen, dig själv och dina medmänniskor på ett nytt sätt efter att du läst den.


22 kommentater till “Bokrecension – Tänka, snabbt och långsamt

  • Tore

    Många kloka ord sa du nu jag blev riktigt imponerad. ska kolla upp boken.
    För att få dom dumma att förstå så måste man föra ut budskapet på ett sätt dom kan ta till sig det på.
    Men i kostdebatten funkar det inte för dom är så dumma att dom inte kan tänka själva.
    Dom intelligenta har för länge sen lämnat LCHF rörelsen, inga intellektuella skriver något på bloggarna, dom kan finnas där för en kort stund men när dom sen inser vansinnet så försvinner dom.

    En bok som handlar om att föra ut ett budskap Retorikiska Camilla E

    Mänsklighetens dumhet har C. Northcote Parkinson (1909 –1993) skrivit om, parkinsons lagar, han har gett ut flera böcker.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/C._Northcote_Parkinson

    Ps ekonomisk vetenskap handlar inte om ekonomi det handlar om att få igenom sådan som gynnar den egna plånboken.
    Strindberg förstod en del men jag håller inte med om hans politiska åsikt.
    ”En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete.” August Strindberg

  • tore

    ”Det är möjligt att jag är väldigt sen här, men jag har inte förstått vidden av hur lätt våra hjärnor drar felaktiga slutsatser.”

    Så fungerar hjärnan alla har dragit den förhastade slutsatsen att kosten påverkar hälsan, men bevis saknas helt, det kan vara så att kosten bara påverkar tarmfloran och tarmfloran sen påverkar hälsan.

    Alla trodde att jorden var platt en gång i tiden nu tror alla att kosten påverkar hälsan, den mänskliga hjärnan är lättlurad.

    Det är bevisat sen länge att tarmfloran påverkar hälsan och att kosten påverkar tarmfloran.
    Det existerar inga bevis för att kosten påverkar hälsan om tarmfloran är densamma, dagens koststudier har inte tänkt på tarmfloran.

    Du kan inte hitta en enda studie om kost som är relevant för i princip ingen studie har analyserat tarmfloraförändringen av olika dieter.
    Kostläkarna och livsmedelsverket är så dumma i huvudet att en åsna är intelligentare.
    Fribe jag tror att du har en förmåga att använda hjärnan det är dags att faktiskt fundera på om det är kosten eller tarmfloran som påverkar hälsan.

  • fa

    OT
    Men det handlar om att kunna tänka.
    Det vi har trott på är inte sant den som kan tänka kan inse det.
    Här är en länk till ny kunskap om vitaminer.
    http://coolinginflammation.blogspot.se/2013/07/vitamin-c-guinea-pigs-limeys-and-gut.html

    Problemet är att dom flesta människor inte kan förstå att det dom har fått lära sig kan vara delvis eller fullständigt felaktigt.

    Lär vi barn att tomten finns och dom går på det, så kan vi lura vuxna att insulinhypotesen finns, insulinhypotesen är en tomtesaga som lättlurade tror på.

  • qws

    Tore

    Kan det vara tarmbakterier som orsakar det som det står att mättat fett orsakar i den här studien?

    http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0735109706013386

    ”Conclusions

    Consumption of a saturated fat reduces the anti-inflammatory potential of HDL and impairs arterial endothelial function. In contrast, the anti-inflammatory activity of HDL improves after consumption of polyunsaturated fat. These findings highlight novel mechanisms by which different dietary fatty acids may influence key atherogenic processes.”

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Qws,

    Det skulle kunna vara det, men det låter ju väldigt långsökt att tarmfloran skulle påverka effekterna av HDL på endotelceller i ett provrör.

    Det var ingen hälsokost de fick, direkt:
    ”Subjects consumed 1 of 2 isocaloric meals comprising a slice of carrot cake and a milkshake containing 1 g of fat/kg of body weight. The first meal contained safflower oil (fatty acid composition: 75% polyunsaturated, 13.6% monounsaturated, and 8.8% saturated fat). The second meal contained coconut oil (fatty acid composition: 89.6% saturated fat, 5.8% monounsaturated, and 1.9% polyunsaturated fat).”

    Man ska nog akta sig för att dra för långtgående slutsatser från en studie där man plockar ut HDL från blodet, blandar det i plasma till bestämda koncentrationer och sätter i provrör med endotelceller. For the record så skulle jag hellre slurpa i mig milkshaken med kokosfett än med tisteloljan, alldeles oavsett denna studie. Men en milkshake med lika många gram fett som jag väger kilo? Verkar lätt överdrivet.

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Qws,

    Det viktigaste för en god tarmflora är tillräckligt med olika sorters fibrer så att bakterierna har god tillgång till mat. Om något oroar mig med lågkolhydratkost så handlar det kanske om att man inte äter rotfrukter, där kan finnas en del typer av fibrer som kanske inte är så vanliga i andra grönsaker (resistent stärkelse). Många ex-lowcarbare gillar ju rått potatismjöl nu, och upplever att det gör deras tarmflora mycket bättre. Det är möjligt att en sådan renare källa till resistent stärkelse kan hjälpa till att föda bakterierna i tunntarmen om de har varit lite svultna under en kost med lite rotfrukter. Det kan ju gälla andra också som äter främst fullkorn/ pasta/ ris och sällan potatis och andra rotfrukter. Men det enklaste rådet är nog att inkludera så mycket olika sorter grönsaker, rotfrukter och frukt som möjligt. Även nötter och baljväxter är ju rika på olika fibrer. Just vetekli finns det ju lite olika studier på – det verkar inte vara odelat positivt, men vad gäller andra spannmål kan det mycket väl vara bra.

    Saker som förstör tarmfloran lär ju vara olika typer av antibiotika, men man kan ju också tänka sig att olika konserverande tillsatser kan ställa till det och annan mat som har bakteriedödande egenskaper. Det finns ju olika kryddor som har en del sådana egenskaper, och även kokosfett, när vi nu var inne på det. Men jag har inte sett några studier på annat än antibiotika.

  • fa

    Qws
    Socker förstör tarmfloran, läs om fruktosmalabsorption.
    Raffinerade kolhydrater är nog inte bra.

    Grönsaker är nog bra för tarmfloran.
    Sen är det inte så enkelt att bara kosten har förstört tarmfloran, när vi föds så präglas vi på en viss flora, penicillin kan förstöra floran och en bakterieart som försvinner kanske inte kan komma tillbaka.
    Får en mor penicillin så försvinner vissa bakterier och barnet som föds saknar då dom nyttiga bakterierna.
    Nya bakterier kan ha spridit sig med vår moderna liv och vi kan av misstag skapat nya arter som har spridit sig.

  • Jenny

    Har läst dina kommentarer på kostdoktorns inlägg och jag tänker ofta att det är Iitressanta tankar och reflektioner… men…

    Förstår jag dig rätt att du inte tror att insulin påverkar fettvikten uppåt? Vad är det då som får oss tjockisar att lägga på oss fett?
    Ett anekdotiskt tillägg. Genom min egen kost förändring där jag tagit bort socker, säd, frukt och rotfrukter, har jag kunnat äta ”ohämmat” utan att fortsätta lägga på mig vikt och till viss del tappat vikt men framför allt ändrat utseendet på min kropp. Hur ska jag förklara detta om det inte är insulinet som har en roll i det hela? Har dessutom blivit av med eksem besvär, led besvär och andra saker som blev värre med en kalori bantning. Hur förklara jag det? Min hypotes är gluten, socker och förmodligen skyhöga värden av insulin. Vidare anar jag att jag tillhör ett släkt som är oerhört känsligt för glukos eller socker i blodet vilket gör att jag lagrar fet för minsta lilla snedsteg. (Detta taget från Peter Attis blogg ”The eating academy” vilken jag förmodligen inte hittat om Kostdoktorn inte hade upplyst om denna blogg.)

    Jag har läst och skummat igenom kostdoktorns inlägg från det första han gjorde. Han har mycket ofta en slutkläm i form av en fråga Tex ”Vad tycker du?” eller liknande. Sedan är det faktisk upp till var och ens eget ansvar att fördjupa sig i det han tar upp.

    Till exempel kan du ju faktiskt läsa Sam Felthams egna blogg. Då skulle du vetat att han tänker göra tre test. En med LCHF liknande diet, en med ”fake fods” eller den socker och mjöl stinna mad vi bombarderas med till vardags och sedan en ”Starch solution” diet. Hans experiment var INTE för att på något vis bevisa att en LCHF diet är överlägsen en annan diet. Hans experiment går ut på att bevisa att en kalori inte är en kalori. Att kroppen regerar olika beroende på vad vi stoppar i oss och inte beroende på hur mycket energi vi stoppar i oss.

    Kostdoktorn påstår inte heller något annat. Han upplyser om att Sam gör detta experiment. Åtminstone är detta den uppfattning jag får.

    Jag förstår inte din kritik, den känns ogrundad, men det kan också vara så att jag tänker långsammare än de allra flesta och aktivt tränar mig i att analysera ”fakta” och fattar att man måste göra egna djupdykningar i ett ämne innan man kan ana något sorts sammanhang eller ”sanning” i det hela.

    Vore kul med en återkoppling från dig och om du hellre vill hålla den här diskussionen i ett mejl kan jag mejla.

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Hej o välkommen!

    Jag ska svara på dina frågor, men det dröjer nog en dag eller två.

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Hej Jenny,

    Absolut, jag tror inte att insulin är en orsak till viktökning. Jag har beskrivit lite
    http://www.ursprungsliv.nu/2012/05/alternativ-till-insulinhypotesen/
    http://www.ursprungsliv.nu/2012/12/insulinhypotesen-its-not-dead-it-moved/

    Det finns för mycket som talar emot det, som ingen som förespråkar insulinteorin har kunnat förklara på något bra sätt. Här finns tex en studie som visar att Pimaindianer som får lägre insulinsvar på glukostoleranstest verkar gå upp mindre i vikt de följande åren:
    http://press.endocrine.org/doi/abs/10.1210/jcem.80.5.7745002

    Däremot är ju högre fasteinsulin kopplat (obs, inte samma som orsak) till inflammation och övervikt
    http://atvb.ahajournals.org/content/23/4/650.short
    inflammation tycks driva övervikt (och insulinresistens) och övervikt (fettvävnad) driver inflammation.

    Det finns så mycket enklare förklaringar till att lågkolhydratkost fungerar för många för viktnedgång. Man tar bort mycket mat, speciellt mycket skräpmat. Många belöningsfaktorer i mat handlar om kombinationer med några av ingredienserna fett, salt, socker och stärkelse, och tar man bort socker och stärkelse så är det många som spontant äter mindre mat. Många ökar även proteinmängden, och protein är speciellt mättande. Det är också ett svar på din fråga: de flesta blir överviktiga för att de äter mer än de gör av med. Det innebär inte att de har dålig självkontroll, utan att de gör dåliga matval som mättar sämre, och är lätta att överäta.

    Om det var så att du gick ned i vikt med ”kaloribantning” men blev sjukare på en del sätt, så gissar jag att det handlade om att du åt saker som du inte tål (tålde) så bra. Vad är ju svårt att veta. Många pratar om att de reagerar på spannmål på olika sätt. Jag har också tyckt det, men nu undrar jag om inte mina reaktioner främst handlade om den risig tarmflora som gjorde att jag reagerade dåligt på olika fermenterbara kolhydrater (FODMAPs). Det finns en hel del både i spannmål (vete, råg) och i olika förtjockningsmedel, så många får nog i sig mer sådant på en kaloribantningskost om man använder lättprodukter. Men det här är gissningar. Annars kan du ju ha börjat äta mer av något som var bra med LCHF, exempelvis ägg innehåller ju mycket kolin som motverkar fettlever och antagligen gör oss friskare.

    Vad gäller Kostdoktorn så är han ju hyggligt noga med att inte ljuga rakt ut. Han är bara noga med att presentera en vinklad bild, och genom teknikerna som jag beskrivit ovan öka chansen att läsarna tror på även det han inte säger rakt ut och bara antyder och frågar om. Det här är såklart min uppfattning, och jag kan omöjligt bevisa hur han tänker.

    Ingen av oss kan ju veta vad Sam Feltham tänker heller, så vi kan lämna det. Jag har inte funnit någon anledning att läsa där, men om du ser något speciellt som du tycker att jag borde läsa får du gärna tipsa. Jag är kluven inför ”en kalori är inte en kalori”. Man säger ju egentligen ”en meter är inte en meter”, vilket är koko. Men man har ju visat exempelvis att man inte upplever det som lika jobbigt när man springer på samma intensitet längs en vacker strandstig som på ett löpband i en källare, så en meter behöver inte kännas som en meter, och olika mat har ju olika inverkan på oss. Vi blir olika mätta, och kalorier ut påverkas också. Men utan tvekan stämmer det att kalorier som vi äter och inte gör av med lagras i kroppen, och om vi gör av med mer energi än vi tar in så minskar kroppens lager.

    Men jag tycker inte att ett experiment av en person på nätet är så himla givande, när det finns så mycket bra välkontrollerad forskning. Jacob Gudiol har ju skrivit om Felthams lågkolhydrattest (och lite mer) här
    http://tranastyrka.se/kalorier-nar-du-overater/
    Jag blir åtminstone lite misstänksam när man tar med så pass mycket nötter i sin kost, där man vet att kaloriberäkningen stämmer dåligt just för dessa:
    http://ajcn.nutrition.org/content/96/2/296.short

    Jag hoppas att det var svar på dina frågor, återkom gärna. Man får absolut ifrågasätta mina resonemang, så länge man diskuterar i en bra ton. Jag har ju själv trott på insulinhypotesen, men efter mycket grävande och läsande fick jag inse att jag inte kunde få ihop det logiskt. Jag började med LCHF 2008, och sedan dess har jag läst kostdoktorns blogg. Slutade 2012, lite beskrivning om min anekdot här:
    http://www.ursprungsliv.nu/2012/11/fyra-ar-med-lchf-ett-bokslut/

  • Jenny

    Tack för utförligt svar!
    Jag är mycket dålig på att kunna läsa studier. Jag har försökt men förstår dem oftast inte. Jag tar in min fakta genom att läsa bloggar, lyssna på föreläsningar och diskussioner så jag kan tyvärr inte ge referenser till studier men till människor som kan det. Så med den varningen… XD

    Angående indianerna… Är ju det exakt vad som menas med insulinhypotesen? Indianerna fick ett lägre insulinsvar på glukostestet och gick upp mindre i vikt de följande åren. Vilket kanske innebär att dessa människor har en högre tolerans gentemot glukos. Dom fick ju en lägre insulindos och deras kroppar hanterade sockret mer effektivt? En annan hade kanske fått högre insulinsvar och därmed högre vikt på sikt. Jag ser inte hur den studien kan vara ”en svart svan” i insulinhypotes-debatten, eller har jag missförstått något?

    Jag tycker inte att det finns så mycket enklare förklaringar än insulin till varför lågkolhydrats kost fungerar. Om du menar med att man tar bort mycket mat = lägre andel kalorier in, så finns motsatsen ”bevisad”. Det var iofs ett tag sedan jag räknade på min mat men jag äter fler kalorier nu än när jag kaloribantade och har lagt på mig muskler medan jag har tränat mindre eller detsamma som under bantningen. Det finns samma fenomen hos Peter Attia och i det flertalet studier som jämför olika ”dieter” där gruppen som äter en lågkolhydratskost får äta fritt.

    Jag tror att det här: http://eatingacademy.com/nutrition/is-sugar-toxic
    är en ledtråd. Den belyser hur otroligt olika vi är.

    Jag lyssnar mycket på Peter Attia och jag rekommenderar varmt att läsa hans inlägg och se hans föreläsningar. Han kommer med viktiga ledtrådar till fetma och hur kroppen fungerar.

    Utöver honom rekommenderar jag Robert Lustig. Jag har inte läst något av honom men sett ”Sugar the bitter truth” https://www.youtube.com/watch?v=dBnniua6-oM, och ”Fat chance Fructos 2.0” https://www.youtube.com/watch?v=ceFyF9px20Y.

    Jag inser att sådana referenser inte slår lika hårt som en studie men som sagt. Jag kan inte läsa studier.

    Vad jag kan utläsa av dessa personers erfarenheter är att insulin är det som ser till att kroppen överlever ett för högt blodsocker. Dvs, när blodet är för sött måste det bort och in i celler och fettvävnad. Insulinet slår till och stänger av allt utom mekanismerna som rensar blodet från socker. När allt är normalt igen minskar insulin nivåerna och kroppen kan återgå till det normala arbetet. Det kan handla om att skapa ketoner i levern eller pytsa ut glukos i lagom doser osv.

    Så jag tror fortfarande att insulin är nyckeln. Att när vi får för mycket insulin(som sänker blodsockret för radikalt) äter vi mer, men! Den stora frågan tycker jag är vad som får oss på individ nivå att utsöndra insulin. Vi har olika toleransnivåer för olika födoämnen. Säd och socker i alla former tror jag ingen klara av bra pga allt inflammatoriskt som finns kopplat till dessa två födoämnen.

    Jag håller fullt med om att dra alla kolhydrater över en kant är fel.

    Jag tycker också att personliga studier och experiment i de former som Peter Attia och Sam Feltham utför och visar upp är lika viktiga som stora studier, eftersom vi inte kan vänta i all oänderlighet på att någon myndighets person ska få arslet ur vagnen och göra en bra stor stuie kring ämnet.
    Huvudsaken är att de som experimenterar reflekterar över det och vi som läser om det också reflekterar och försöker sätta ihop alla puzzelbitar som vi samlar på oss. Jag inser att de allra flesta kansk einte gör det…

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Hehe, jag skrev fel, förstås. De som hade högre insulinsvar gick upp mindre i vikt. Ursäkta förvirringen. 🙂

    ”Insulin secretion was negatively associated with the rate of weight gain, whether assessed by the insulin response during the meal tolerance test (r = -0.35; P < 0.001), the oral glucose tolerance test (r = -0.30; P = 0.004), or the acute insulin secretory response to iv glucose (r = -0.28; P = 0.002). "

  • fa

    Insulinhypotesen är en fantasiprodukt skapad av folk som inte förstod hur kroppen faktiskt fungerar.
    Nu vet alla inklusive Doc att teorin var totalt felaktig men teorin säljer böcker och LCHF rörelsen vill inte pudla offentligt, Doc gör miljoner kronor på sin blogg det handlar nu bara om ren girighet.
    Det finns inte en enda vetenskaplig studie som stöder insulinhypotesen, inte en enda person kan numera försvara teorin, ingen försöker ens för dom vet att teorin är kvacksalveri.

    Doc kan inget om biologi han är en allmänläkare och allmänläkare får inte någon djupare utbildning i biologi, han har inte kunskap i det han pratar om.

    Anekdotiska berättelse som Jennys kan vara sanna men det bevisar inte att insulinhypotesen är riktig, det kan finnas andra förklaringar som exempelvis fodmaps, då stämmer anekdoternas berättelser med vetenskapliga studier.

    AF tror jag har en uppriktig vilja att skriva sanningen om kost och dieter, det måste berömmas även om något skulle visa sig vara fel, LCHF där finns inte längre någon vilja att lära sig mer det handlar nu BARA OM ATT GÖRA PENGAR PÅ LCHF.

    AF Kan en hel del och jag håller med om mycket men det är mer komplicerat.
    http://coolinginflammation.blogspot.se/

  • Jenny

    Haha! Ok, då blev det lite intressant! 😉

    Har du sett youtube klippen jag länkade till? Det är ju ett ”bevis” för att en kalori inte är en kalori. (kalori teorin går ju ut på att kroppen behandlar alla kalorier likadant). Uttrycket en kalori är inte en kalori vill ju peka på att kroppen inte behandlar all energi likadant. (Men jag antar att du redan förstår det och har en annan reflektion på det hela?)

    Jag har läst artikeln i länken och har även läst lite annat efter det. Tog sin lilla tid…

    Jag blir lite fundersam nu. Om du i huvudtaget lyssnat på Robert Lustig så trycker han rätt hårt på just leptin. Leptin är vårt ”jag är mätt” hormon. Insulin är det hormon som rör sig i resten av kroppen och skyddar oss från farliga nivåer av blodsocker.. Deras samarbete är tätt vilket Dr Lustig tydliggör. Gary Taube och Lustig har dessutom haft heta debatter och Taube har, vad jag förstår, inte tryckt vidare på att alla kolhydrater är fettgivande.

    Också, det är inte särskilt intressant att veta vad insulin och leptin gör i en ”normal” människa som fungerar som den ska. Huvudfrågan är ju fortfarande *Varför* vissa blir feta.

    Citat från Stephans sida ur kommentarsfältet:
    (http://wholehealthsource.blogspot.se/2012/01/insulin-and-obesity-another-nail-in.html)

    “Hypoglycemia also explains the case of insulinomas, which cause substantially increased insulin secretion and hypoglycemic episodes. Hypoglycemia activates the ”counterregulatory response”, which is a last-ditch effort by the brain to avoid hypoglycemic coma and death. It triggers epinephrine and glucagon release, and ravenous hunger in a desperate effort to bring up circulating glucose. This leads to fat gain.”

    Om jag förstår saken rätt orsakar för mycket insulin ett för lågt blodsocker, vilket försätter hjärnan i panik i brist på energi vilket triggar hunger (kanske leptin som skriker?) Den hungern triggar att du äter, vilket leder till ett nytt insulin påslag vilket kan med lite(mycket?) otur leda till ett nytt blodsocker fall.

    Det här sker i helt friska individer. Vi vet alla om det som ”eftermiddags dippen” eller som vissa som kraschar efter middagen och somnar kl sju på kvällen. Eller alla dessa människor som äter frukost runt sju och är vrålhungriga(tecken på att hjärnan börjar på panik…) runt nio igen.

    Så…

    Vem har pratat om att det finns människor som går upp i vikt medan alla deras hormonella system fungerar? Övervikt är i alla dess former(anser jag) en sjukdom och tecken på att något inte står rätt till. Finns det några vilda djur som inte automatiskt reglerar sin vikt? Varför fungerar det inte för människor? Varför är vi de enda som drar på oss övervikt i den mening att det är skadligt och inte en del av ett naturligt lager inför en torka eller vinterperiod? Om vi ser övervikt som ett tecken på sjukdom blir insulinets roll mycket mer intressant.

    En frisk person ska kunna äta frukost och sedan utan större besvär vara fastande till kanske sent på kvällen utan att hjärnan kollapsar. Men när du lider av lågt blodsocker blir ”besvären” överväldigande och du måste äta något, helst något som ger en kick!

    Det finns också något som kalas för att ”springa in i väggen”. Detta fenomen känner nog varenda hårt idrottande person till. Varför sker detta? Det är helt onaturligt! Vi kan *inte* få ett sådan systemiskt bränslepartitionerings fel i en så kritisk situation om svält och jakt på de där enda ätbara för dagen.

    Och varför skapar inte kroppen ketoner som ersättning(default?) istället för glukos som inte finns att tillgå?
    Varför kommer de allra flesta i ketos först när deras insulin värde kommer under en viss nivå? (Igen, kanske inte samma nivå för alla individer)

  • Jenny

    @FA
    Din attityd för ju verkligen kunskapen framåt… inte!

    Utan Gary Taube, Andreas, Annika med flera så skulle inte du sitta här och dividera huruvida en ursprunglig kontra hypotes är rätt eller inte. Jag får iallafall inte uppfattning av att de som förespråkar en s.k. insulin hypotes är så enkelspåriga och fastnaglade i sin tro. Dom flesta som jag lyssnar på (Robert Lustig, Peter Attia, Gary Taubes med flera) trycker på massa saker runt insulin och just *avsaknaden av riktigt bra studier!* De strider dessutom mot de oerhört enkelspåriga människorna som fortfarande hävdar att allt handlar om motion och ”ät dig halv mätt”.

    Din ton innehåller även en insinuation att jag ljuger, och vi behöver verkligen inte en sådan ton!

    Jag tar också personligen åt mig när du säger att:
    ”,LCHF där finns inte längre någon vilja att lära sig mer det handlar nu BARA OM ATT GÖRA PENGAR PÅ LCHF”

    Jag äter ”LCHF” eller enligt en lågkolhydrats kost. Att anklaga mig för att inte vilja fortsätta lära mig om kost, biologi och hälsa… jag tar det personligt när du uttrycker dig på det här sättet!

    Nu kanske du inte riktade din attityd mot mig personligen men det är så här jag upplever dig när du enkelspårigt drar alla över en kam!

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Hej igen Jenny,

    Vi diskuterar flera frågor här samtidigt tror jag, vilket gör det lite rörigt. Men jag ska försöka reda ut hur jag menar och tror, lite i taget.

    Är en kalori en kalori?
    Naturligtvis, en kalori är ett mått på energi. Jag tycker att den som säger ”en kalori är inte en kalori” gör sig löjlig, även om jag som sagt förstår poängen. Livsmedel påverkar oss olika. Om man försöker banta med hallonbåtar och läsk kommer man antagligen känna sig rätt så hungrig och risig. Det går, men varför? Det finns livsmedel som mättar betydligt bättre än andra. Om man äter mycket protein så går en del energi dessutom åt i metabolismen, så en högproteinkost gör att man gör av med mer kalorier, och man alltså kan äta lite mer och vara i energibalans.

    Lustig och fruktos
    Jag har inte sett youtube-klippen, jag är lätt allergisk mot video som kunskapskälla. Rätta mig gärna om jag missförstått något av Lustig. Leptin är ju ett hormon som är viktigt i regleringen av kroppsfett, och sämre leptinkänslighet gör att man lättare går upp i vikt. Det har Lustig rätt i. Däremot tycker jag att han kraftigt överdriver fruktosens skadlighet. Det är väl ofta så att det är de enkla förklaringarna som säljer. Fruktos är ju en komponent, speciellt när man får i sig stora mängder snabbt, som när man dricker mycket läsk. Fruktos i stora mängder kan ge fettlever, åtminstone om man inte får tillräckligt med andra näringsämnen, som till exempel kolin (finns mycket i äggula) som stödjer leverns funktion. Många har ju problem med fruktosmalabsorption också, och då kan mycket fruktos ställa till det i tarmfloran. Men till exempel Hadza äter väldigt mycket sockerarter i sin kost från bär, baobabfrukt och honung, och de tycks må fint. Så det måste till fler komponenter än bara fruktos för att ge övervikt. Men Lustig har i alla fall hittat en komponent som har viss betydelse, åtminstone för konsumenter av sockersötade drycker.

    Fruktos tycks ju om något minska mängden insulin efter måltid jämfört med glukos, så det stämmer ju inte heller överens med insulinhypotesen. Jag tror aldrig jag uppfattat att Lustig håller med om den, det är väldigt få som fortsätter att hävda den idag.
    http://press.endocrine.org/doi/abs/10.1210/jc.2003-031855

    Lågt blodsocker
    Friska människor får inte lågt blodsocker (hypoglykemi). Däremot kan man känna av blodsockersvängningar inom ett normalt intervall, vad jag tror i alla fall. Det är ganska dåligt studerat, men det finns någon studie som tyder på att ett blodsocker som sjunker kan göra att man blir sugen på att äta. Jag har egen erfarenhet av detta, och tycker att jag blir sugen på att äta oftare med en mer kolhydratrik kost än med LCHF. Däremot innebär inte det att jag äter mer totalt sett.

    ”Springa in i väggen”
    Att lagra energi som kolhydrater/ glykogen är ganska tungt, eftersom detta binder vätska. Fett är mycket mer vikteffektivt för att lagra större mängder energi. Genom evolutionen har vi fått någon slags avvägning som har gett oss glykogen för en extra kraft, för det har varit bra att kunna springa riktigt snabbt ibland. Att det kan ta slut är ju dåligt, men det här är alltså den avvägning av för- och nackdelar med glykogenlager som har blivit i evolutionen. Ofta har det varit tillräckligt för våra spurtbehov, gissar jag.

    Jag hoppas att det blev lite klarare.

  • fa

    ””,LCHF där finns inte längre någon vilja att lära sig mer det handlar nu BARA OM ATT GÖRA PENGAR PÅ LCHF””

    Det är fakta dom ljuger medvetet och censurerar bort studier som visar att man kan bli frisk av exempelvis en tarmfloratransplantation.

    Doc och Annika Censurerar bort studier som visar att exempelvis tarmfloran orsakar insulinresitens, alt för att folk inte ska bli friska på fel sätt., dom skadar medvetet människor för att bli rika på LCHF.
    Det är inte något större fel på kosten som dom rekommenderar det är däremot deras förklaringsmodell som bara är en fantasiprodukt skapad av deras inkompetens.

    ”De strider dessutom mot de oerhört enkelspåriga människorna som fortfarande hävdar att allt handlar om motion och ”ät dig halv mätt”.
    Det gör forskarna också dom har visat att tarmfloran kan orsaka en rubbning av aptiten, ex Fredrik Bäckhed.
    Jag tror inte på ät mindre spring mer.
    Forskningen pekar på att hormonerna helt styr hur mycket vi äter och blir det fel på ett hormon främst leptin så går vi upp i vikt.
    Sån moden forskning censurerar doc och Annika bort för den visar att dom har fel.

    AF du har rätt om Lustig han säger att socker rubbar hormonet leptin, vilket doc och Annika förnekar för leptinet skulle förstöra hela deras fantasiteori..

    En person i LCHF rörelsen verkar nu förstå ganska så mycket och han försöker föra ut riktiga förklaringar Per Wikholm.
    Han har sagt att insulinhypotesen var felaktig och han har själv visat på studier där tarmfloran är inblandad i fetman och diabetesen.

    Livsmedlesverket och LCHF dödar mänskligheten med iden om att kosten orsakar sjukdomar, fett eller kolhydrater får skulden när det i stället är exempelvis kariesbakterier som vandrar ner till hjärtat och orsakar hjärtsjukdom.
    En del av dom är bra totalt inkompetenta men en del ljuger medvetet för att bevara sin prestige och sina inkomster.

  • Subcalva

    Det kan ta ett bra tag innan man inser hur förenklat LCHF-resonemanget är men om man verkligen är intresserad av att lära sig mer om kost och hälsa är att det viktigt att läsa andra vinklingar än bara LCHF eller lowcarb. Stephan Guyenet (obesity researcher and neurobiologist by trade) är ju ett utmärkt exempel du redan fått. Chris Masterjohn (PhD in Nutritional Sciences) är en annan mycket bra källa som tar upp så många mer aspekter än insulin som LCHF. http://blog.cholesterol-and-health.com

  • fa

    LCHF kan fungera som diet men alt dom påstår är bara fantasier och propaganda för att sälja sin diet.

    Kosten påverkar inte hälsan, kosten påverkar tarmfloran och tarmfloran påverkar hälsan.
    LCHF är en av flera dieter som kan förbättra tarmfloran och därför kan hälsan påverkas av dieten.
    Läs vad AF skriver om fodmaps.
    http://coolinginflammation.blogspot.se/

    En svensk biokemist som verkar ha bra kunskap.
    http://karlhulten.se/

    Folket börjar inse att LCHF teorin med insulinhypotesen bara är en fantasiprodukt och att det bara är prestige och profit som gör att LCHF rörelsen inte pudlar.

    LCHF kan vara en bra diet för en del det är sant men deras förklaringsmodell är så felaktig att jag inte vet om något dom säger är sant.

    Forskningen går framåt, jag säger inte att det dom har hittat är korrekt men det är intressant.
    http://www.sahlgrenska.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/forskare-avslojar-mekanismen-bakom-fetmakirurgins-halsoeffekter-.cid1212019

    Varför skriver inte Doc och Annika om ny forskning?
    Förklaringen är inkompetens från deras sida och prestige och profit.

Kommentarer modereras. Välkommen!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *