Bovetepannkaka 6


Jag äter pannkakor rätt så ofta, gärna till frukost. Men jag brukar göra en variant på bovetepannkakor. Bovete och quinoa kallas för pseudosädesslag, då man använder dem som sädesslag, men fröna kommer inte från gräsväxter. Bovetet är släkt med rabarber. Om man är glutenintolerant så ska man ändå kontrollera förpackningen – det är vanligt att man odlar bovete och vete växlande på samma fält, så en del bovete kan innehålla små mängder gluten.

Bovete är rikt på mineraler, men likt spannmål innehåller det fytinsyra som motverkar upptaget av mineralerna i kroppen. Det är därför lämpligt att blötlägga bovetet innan man äter det. Jag brukar oftast fermentera det också, jag tycker att det ger en mildare smak och sannolikt bryts ännu mer av fytinsyran ner. Bovete innehåller också ett gift, fagopyrin. Det tycks bildas speciellt mycket fagopyrin om man groddar bovetet – en del som gjort gröna smoothies med bovetegroddar har drabbats av besvär som extrem solkänslighet. På de bovetepaket jag köper står det att det ska sköljas med hett vatten, och det brukar jag göra innan blötläggningen så att kornen inte ska börja gro.

Jag började göra dessa pannkakor efter att ha läst Stephan Guyenets recept. Han har senare skrivit att han inte fermenterar dem längre, men jag gör gärna det fortfarande. Mitt recept innehåller också ägg, jag tycker att de fastnade lite i pannan utan ägg. Och ägg är aldrig fel. Chris Kresser har ett liknande recept med youghurt, mjölk, vaniljpulver och bakpulver, som kanske blir lite fluffigare.

Till 7-8 pannkakor:

  • 3 dl helt bovete (250 g)
  • 1,5 dl vätska (vatten, youghurt eller filmjölk)
  • 1 tsk salt
  • 6 ägg

Skölj bovetet i hett vatten (i en sil). Lägg det i en skål med rikligt med vatten. Vattnet kan gärna ha stått några timmar så att kloret har försvunnit. Låt stå ca 8 timmar.

Skölj bort slemmet som bildats runt bovetet. Lägg det i en matberedare eller mixer med saltet och vätskan. (Även detta vatten får gärna ha stått framme några timmar.) Använd havssalt eller annat salt utan jod om du ska fermentera smeten. Kör till en jämn pannkakssmet.

Om du vill fermentera smeten så häller du tillbaka den till en skål, jag brukar använda en med lock. Med vatten tar det ganska lång tid för fermenteringen att komma igång, jag brukar låta skålen stå i 36 timmar i rumstemperatur. Det syns i smeten när det bubblat en massa. Jag har bara använt youghurt någon gång, och inte låtit det stå så länge då.

Blanda i äggen och stek pannkakorna. Jag har använt både smör, olivolja och kokosfett vid stekningen, numera är det mest smör som gäller. Man kan även spara smeten utan ägg i kylskåpet i några dagar.


6 kommentater till “Bovetepannkaka

  • Mia-Marie

    Hej, intressant…undrar dock om det går att göra utan ägg om samma kan gälla här som annars att chiafrön (blöta och svällda) funkar som alternativ till ägg? Tål inte ägg men gillar plättar/pannkaka =)

    Brukar göra på boveteflingor, kokosmjölk, banan och bikarbonat och chiafrön annars…men tyckte det lät spännande med fermenterat!

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Grundreceptet var utan ägg, så det ”ska” funka. Jag tycker att det fastnar i pannan och jag har svurit någon gång när jag provat utan ägg. Om du provar med chiafrön så får du gärna återkomma och säga hur det gick. En del ersätter ju ägg med bakpulver.

  • Patrik

    Hej!
    Jag har läst någonstans att bovete tvärtom innehåller mycket fytaser d.v.s. det enzym som bryter ner fytinsyra….

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Hej Patrik,

    Det ena behöver inte utesluta det andra förstås. Men för att fytinsyran ska kunna brytas ner av fytaserna så krävs blötläggning. Jag har också blivit latare och syrar oftast inte – bara blötlägger. Ibland blandar jag bovetet med lite havregryn under blötläggningen. Oftast använder jag bara fyra ägg numera.

  • Maria

    På andra sajter står det att det är bra att bovetet börjat gro för då försvinner skadliga ämnen och näring går in i istället..?

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Hej Maria,

    Det stämmer att generellt gör groddning att näringsämnen blir lättare att ta upp. Men just när det gäller bovete så bildas fagopyrin vid groddandet. Jag vet inte hur skadligt det är om man inte själv märker av något.

    Här har man groddat och mätt mängden fagopyrin – den tycks inte öka nämnvärt det första dygnet under groddningen, så det är antagligen lite onödigt att skålla med hett vatten som jag brukar göra om man blötlägger kortare än så. De rekommenderar mindre än 40 g bovetegroddar per dag – men jag förstår inte riktigt uträkningarna som de gjort när jag kollar snabbt.

    https://www.degruyter.com/downloadpdf/j/acph.2013.63.issue-4/acph-2013-0031/acph-2013-0031.pdf

    Jag tror att det exempel jag sett var detta – och i detta fall handlade det om juice från bovetegräs. Där kan det kanske lättare bli stora mängder.

    http://www.townsendletter.com/Dec2004/buckwheat1204.htm

Kommentarer modereras. Välkommen!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *