Nonceliac gluten sensitivity? 5


Det pågår en diskussion i dagsläget om hur det egentligen är med ”nonceliac gluten sensitivity”. Forskarna som föreslog diagnosen kom i april med en uppföljning, där man frågat ut personer som själva anser sig ha diagnosen. Man konstaterar att det finns en del problem här. Av de 148 personer som svarade på undersökningen, så hade 62% inte uteslutit glutenintolerans. 24% hade inte symptomkontroll trots en glutenfri kost, och 27% följde inte en glutenfri kost.

Dessa forskare publicerade en annan studie förra året, där man undersökte personer som ansåg sig ha diagnosen ”nonceliac gluten sensitivity”, och där glutenintolerans var utesluten genom en noggrann utredning. Där fick de en kost utan FODMAPs och andra möjliga problemingredienser som exempelvis bensoater och nitriter. Under tre perioder fick de dessutom preparat med 16 gram gluten, 2 gram gluten + 14 gram vassleprotein eller 16 gram vassleprotein. Magbesvären blev bättre när de fick kost låg på FODMAPs, men sämre under testperioderna. Det var ingen skillnad i symptom mellan grupperna, alla blev sämre, höggluten-, låggluten och placebo (vassle). Däremot var det skillnad på tidsperioderna, problemen var större under den första tidsperioden än den tredje. Problemen var också större under den första tidsperiden än under den andra, men det var inte lika tydligt. En person av 37 fick T-cellsvar på gliadin efter tre dagar på högglutenkost, som påminde om svaret hos en glutenintolerant.

bröd

Man diskuterar resultatet och konstaterar att man inte ser någon specifik effekt av gluten. Författarna tror att resultaten till stor del handlar om förväntingar hos deltagarna att de ska må dåligt av försöken, en nocebo-effekt. De diskuterar också att själva testerna i sig är krävande, med blodprover, avföringsprov med mera, och kanske bidrar till stress som ger ökade besvär. Helt klart är det så att dessa personer som upplever sig känsliga för gluten mår bättre av en kost med lite FODMAPs och andra kända ämnen som kan irritera tarmen, och att inte gluten i sig är den faktor som gör att de upplever spannmål som problem. Den enklaste förklaringen är att de allra flesta reagerar på fruktanerna i spannmålen, och att det också kan finnas en psykologisk bidragande faktor. Den här studien utesluter inte att det kan vara något annat ämne i spannmål/ vete än just gluten som spär på problemen med FODMAPs, men en sådan lösning är lite mer långsökt.

Som jag sagt tidigare, så är det värt att utreda glutenintolerans om man upplever besvär. Sjukvårdens blodprov på antikroppar (och de självtester som säljs på apoteket) är inte tillförlitliga om man redan äter glutenfri kost. Även hos diagnosticerat glutenintoleranta som äter mer än 2 gram gluten per dag (mostvarande en halv skiva bröd) så gav de bara utslag för ungefär var fjärde. Detta trots att tolv av tretton hade tydliga tarmskador. Här rekommenderar man att äta minst fyra skivor vetebröd om dagen eller motsvarande i minst sex veckor innan testerna.

 

Ett alternativ är ett genetiskt test för HLA-DQ8 och HLA-DQ2. Har man ingen av dessa gener så har man med största säkerhet inte celiaki. Däremot har många dessa gener utan att utveckla glutenintolerans. Dessa tester påverkas inte av kosten. Det ska gå att få HLA-typning via sjukvården, men testet kostar en liten slant, så det är kanske svårt att övertala din läkare.

Varför ska man då ta reda på om man är glutenintolerant? För att man måste vara riktigt, riktigt noga med sin glutenfria kost. Man kan inte ta bort brödet från en hamburgare, använda ett smörpaket där någon satt en kniv från en brödbit eller liknande. Om man törs äta på restaurang måste man vara väldigt noga med att se till att allt är glutenfritt och att inte lite mjöl har råkat hamna i maten av misstag. Det tar tid att läka tarmen – två år efter diagnos har 34% läkt tarmen helt, fem år efter har 66% gjort det. Glutenintoleranta kan ha kontroll på sina symptom utan att ha en läkt tarm. En glutenintolerant som inte diagnosticerats har en ungefär fyrfaldig risk att dö – och risken tycks minska kraftigt om tarmen läkt helt.

Om man sedan vet säkert att man inte är glutenintolerant så betyder det självfallet inte att man behöver glufsa i sig vetebröd varje dag. Det går bra att utesluta spannmål efter bästa förmåga ändå förstås, om man mår bra av det, men det kan vara skönt att veta att det inte handlar om liv eller död. Jag kan säga att för min del så var det fruktanerna som var problemet. Jag har inte generna HLA-DQ2 eller HLA-DQ8. Nu när min mage har återhämtat sig kan jag äta både lök och bröd. Däremot så ser jag inga stora fördelar med att äta bröd, så det blir sällan. Men det är skönt att veta att det går fint om jag skulle vilja ibland.


5 kommentater till “Nonceliac gluten sensitivity?

  • JohanKarl

    Jag har ingen celiaki-diagnos, men jag äter glutenfritt så strikt som jag kan, dvs inget smör ur gemensam bytta, ingen sås som jag inte vet är glutenfri, etc. med reservation för att jag inte kan kontrollera korskontaminering på ställen där jag äter ute.

    Att äta gluten sex veckor för att få en diagnos verkar som… självskadebeteende i min värld.

    Jag har numera inga problem med FODMAPS, så för mig är det sannolikt gluten som är problemet.

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Nej, det är därför som jag tycker att man kanske borde utreda glutenintolerans INNAN man börjar äta glutenfritt. Det är ju otroligt omständligt att äta gluten under lång tid för att testa sig. Det finns inte i den näringsrika mat man vill basera sin kost på. Men självskadebeteende? För de flesta antagligen inte.

    Nu har jag själv inte utrett glutenintolerans innan jag blev ”glutenfri”, men mina gener tyder på att jag inte är glutenintolerant. Sen är jag öppen för att jag skulle kunna ha någon annan känslighet för gluten eller något annat ämne i spannmål. Men mina magbesvär kopplar jag inte till det i alla fall. Jag är inte säker på att spannmål är helt ok, men jag är inte säker på att det är helt av ondo heller. Skulle kanske ta fyra brödskivor per dag i sex veckor och se vad som händer… 🙂

  • JohanKarl

    Så finns det något sätt att göra dessa gentester utan att muta en läkare, dvs finns de kommersiellt tillgängliga för oss vanliga dödliga?

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Jag har beställt gentest från 23andme:
    https://www.23andme.com/

    99 dollar är inte så farligt.

    Då hade de även hälsoinformation, men FDA har i dagsläget förbjudit det. Jag TROR att det fortfarande går att kolla på olika SNPer via ”browse raw data” funktionen, men kolla upp det innan. Då kan man kolla generna relevanta för glutenintolerans här:
    http://www.snpedia.com/index.php/Celiac_disease

    Det har jag ändå gjort, eftersom deras hälsorapport inte inkluderade HLA-DQ8. Sen finns det alltid en liten risk att sekvenseringen är fel (det är garanterat fel på några positioner). Risken att det är just på dessa gener som man är mest intresserad av är väl inte enorm.

    Kimball genetics gör rena genetiska tester för glutenintolerans. Jag hittar inget pris nu, men vill minnas att det var väldigt dyrt. Tror inte att det finns tillgängligt utanför USA heller, men det går säkert att kolla upp:
    http://www.kimballgenetics.com/index.html

    Och jag har haft helt fel, sjukvården gör sådana tester:
    http://www.karolinska.se/upload/Karolinska%20Universitetslaboratoriet/Immunologi-tranfusionsmedicin/Immunologi/F%C3%B6r%C3%A4ndring%20av%20HLA-typning%20vid%20Celiaki.pdf

    Jag ska uppdatera posten.

Kommentarer modereras. Välkommen!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *