Sockerdebatten 2


Socker är i hetluften. Vad är socker? Vanligt socker, sackaros, är en disackarid, en molekyl där fruktos och glukos sitter ihop. Glukos och fruktos är monosackarider. De har samma kemiska beteckning, men olika struktur.

Image credit: Uwe Hermann https://www.flickr.com/people/uwehermann/ https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0/

Image credit: Uwe Hermann
https://www.flickr.com/people/uwehermann/
https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0/

Fruktos och glukos hanteras lite olika i kroppen. Hos råttor och möss har man kunnat framkalla fettlever med en kost mycket rik på fruktos. En kost med brist på kolin eller metionin, eller med medellånga transfetter gör att det krävs mindre fruktos för att ge leverskador på liknande sätt. Detta är grunden till påståendena om att fruktos är “giftigt”. En mängd olika näringsämnen, exempelvis C-vitamin, kolin, glycin och reservatrol skyddar levern. Tarmfloran tycks också inblandad som vanligt. Fruktos kan bli “giftigt” i stora mängder, men vad som är farlig dos beror väldigt mycket på näring och hälsostatus i övrigt.

Hos människor kan man se problem med fettlever och övervikt, och speciellt en koppling till läsk. Med sockersötade drycker fria från andra näringsämnen är det stor risk att vi får i oss mycket fruktos som genast ska hanteras av levern. Många läskdrickare har också en dålig kost i övrigt som kan bidra till läskens skadlighet.

Ett annat problem med fruktos är fruktosmalabsorbtion. Det är relativt vanligt och kan ge magbesvär, jag har skrivit mer om det här.

Honung hos ursprungsbefolkningar

Många grupper jägare och samlare äter honung. Även en del schimpanser äter honung, så det är troligt att det har varit en del av vår kost under mycket lång tid. Honung är också viktigt för flera grupper. Hadza-folket i Tanzania samarbetar med honungsgöken, som leder dem till honungen. På detta vis får också man större tillgång till honung. Tillgången på honung varierar kraftigt under året, och är bäst under sen regnperiod. Då består maten till mer än en femtedel av honung, sett till vikten. Det bör innebära mer än en tredjedel av kalorierna från honung, eftersom honung är så energirikt. Efe, ett pygmefolk i Kongos regnskogar, värderar också honung mycket högt. Den period då det finns som mest honung är årets gladaste tid. Man blåser i ett speciellt instrument, honungsvisslan, för att visa sin glädje.

Honung i en ursprungsmiljö kommer med bilarver i olika utvecklingsstadier, och dessa är gissningsvis rika på en del av näringsämnena (kolin) som tar bort fruktosens giftighet. Men även sådan honung som vi kan köpa i affären tycks vara betydligt mindre skadlig än raffinerat socker, vad jag kan se av de studier man publicerat. Det finns ganska få studier, och det är möjligt att det finns studier som inte publicerats förstås. Honung innehåller bland annat polyfenoler och en del fruktooligosackarider, längre sockerarter som kan vara bra för tarmfloran (och som istället kan ge besvär om man har IBS).

Industrimat och godis/ fikakultur

Jag håller med Ann Fernholm om att det är hemskt att så mycket skräpmat marknadsförs mot barn. Det stora problemet är att så många barn äter så mycket skräpmat och att det genomsyrar vårt liv och vår kultur i så hög grad idag.

Vår kommun har beslutat att man inte längre får bjuda på glass/ fika i förskolan i samband med födelsedagar. Maken till upprördhet bland föräldrarna har jag sällan skådat. Den allmänna åsikten var att man självfallet måste få fira födelsedagen med onyttigheter, det är ju bara en gång om året. Ingen verkade riktigt tänka på att det faktiskt är tjugo barn på avdelningen, vilket gör att det blir närmare två firanden per månad. Personalen sa också att inget barn hade reagerat negativt på att fikat var borta, men det hindrade inte att många föräldrar tyckte att det var hemskt. Jag är glad för beslutet, vi avgör gärna själva i vår familj hur mycket onyttigt det ska bli.

Socker är en ingrediens som är billig och gör maten välsmakande, tilltalande och belönande. Livsmedelsindustrin använder gärna socker i olika produkter. Genom att fokusera på socker och fruktos som den onda molekylen så öppnar man för en övergång till andra billiga, näringsfattiga ingredienser i livsmedlen. Sockerfria, men kanske inte mycket bättre. Grundproblemet, att näringsfattig, belönande mat finns överallt i vår närhet gör vi inte något åt. Transfetterna försöker man idag åtgärda (nåja), men många äter en kost med mindre mikronutrienter, mindre ägg och inälvsmat (kolin) och mindre riktig buljong (glycin) än man gjorde innan industrimaten. Detta i kombination med en sockerflod är skadligt.

Jag är rädd att historien upprepar sig. Efter larmen om att mättat fett kanske var farligt fick vi fettsnåla livsmedel med en massa ersättningsingredienser. Nu kanske det blir samma historia men med socker som boven. Till och med studierna liknar varandra. Ancel Keys hade sin 7-countries’ study som blivit sågad jäms med fotknölarna. Robert Lustig har nu sin 175-countries’ study. Korrelation är inte kausalitet. Korrelation på den här nivån, där man jämför olika länder, är fullständigt värdelös för att hitta orsak och verkan. Många har svårt att hålla mer än en sak i huvudet samtidigt, men vårt problem är långt större än socker.

Ett av de näringsämnen som skyddade levern var dessutom glycin. Glycin är en aminosyra som inte är essentiell, kroppen kan tillverka den själv. Men många anser att vi kan ha svårt att tillverka tillräckliga mängder. Glycin är den vanligaste förekommande aminosyran i gelatin. Kanske de där gelégodisarna inte är så farliga trots allt? Nej, jag rekommenderar inte godis. Men det finns en del som tyder på att glycin är fördelaktigt. Det är bättre att koka buljong, äta kött med ben och benmärg, kyckling med skinn eller använda gelatin i annat. Men för de många som inte gör det kanske gelégodiset faktiskt bidrar med något som kroppen behöver.


2 kommentater till “Sockerdebatten

  • fa

    Teoretiska biokemiska förklaringar till fruktos och ohälsa måste stödas av att den biokemiska delen är störd i en sjukdom.
    Fruktos är inte bra men det skadliga måste kunna förklara uppkomsten av en sjukdom.
    Det skadliga ska gå att följa och det ska vara stört i en viss sjukdom.
    Fruktos är ett gift det är en illusion vi tror på för att vi inte förstår tillräckligt mycket biokemi.
    http://www.svtplay.se/video/2426557/brain-games-avsnitt-1
    Fruktos påverkar kroppen men man måste visa att påverkan orsakar sjukdom, det som fruktos påstås göra är en överdrift.
    Bara för att kaffe påverkar oss så orsakar inte kaffe diabetes eller andra folksjukdomar.
    Fruktos kan inte förklara IBS biokemiskt, flera andra sjukdomar kan inte förklaras med fruktos.

    Sprit är inte nyttigt men ett glas vin till maten en gång om dan orsakar inga folksjukdomar, mer vin kan däremot ge skador men då ser vi en exakt förklaringsmodell där spriten direkt skadar oss.

    Lite fruktos orsakar inga sjukdomar men ett extremt intag kan nog ge rubbningar i vår biokemi.

  • fa

    Robert lustig kan ha rätt i det han säger om hur fruktos omsätts i vår kropp men han har inte visat att det är så dåligt att det direkt orsakar våra folksjukdomar.

Kommentarer modereras. Välkommen!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *