Kost och psoriasis 3


Psoriasis är en inflammatorisk sjukdom som ger röda hudfläckar som fjällar och ibland kliar. En del har även besvär med lederna, psoriasisartrit. Det kan påverka en tå eller ett finger, men även en fotled, handled eller knä. Värk i ryggslutet kan också förekomma. Oftast är det någon enstaka led som påverkas.

 

I somras publicerades några artiklar som går igenom evidensen för kopplingar mellan psoriasis och kost samt kosttillskott. Den första går igenom kopplingar till viktnedgång, den andra kopplingar till gluten, och den tredje olika kosttillskott. Detta är granskningsartiklar där man genomfört metaanalyser för att försöka gå igenom det som publicerats i ämnet på ett strukturerat sätt.

 

Viktnedgång

Man skriver att det finns evidens (grad 1B, minst en randomiserad studie) för att diet för viktnedgång hjälper vid psoriasis. Viktnedgång kan göra så att läkemedlen fungerar bättre. Den metod som har testats är framför allt kaloribegränsning, men andra metoder som fungerar för viktnedgång bör också vara användbara. Övervikt, skräpmat och överätning driver på inflammation, så det är bra om man kan gå ned i vikt om man är överviktig. Träning och bättre kost tycks ha effekt.

 

Gluten

Andelen psoriasispatienter som har antikroppar mot gliadin (gluten) är högre än motsvarande andel hos jämförbara grupper utan psoriasis. Andelen med förhöjda nivåer vid psoriasis är ungefär 14% jämfört med 5% utan psoriasis. Det tycks också finnas en koppling till glutenintolerans, att risken att utveckla glutenintolerans är högre vid psoriasis.

En del studier tyder på att de psoriasispatienter som har förhöjda nivåer av antikroppar kopplade till gluten kan få symptomlindring av en glutenfri kost, även om de inte har glutenintolerans enligt tarmbiopsiprover. Det finns en del fallstudier där personer helt blivit av med sin psoriasis efter att ha övergått till glutenfri kost.

Image credit: Rebecca Siegel https://www.flickr.com/people/grongar/ https://www.flickr.com/people/grongar/

Image credit: Rebecca Siegel
https://www.flickr.com/people/grongar/
https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/

Jag tycker att det här är intressant. Om man har följt den här bloggen kan man kanske få intrycket att jag tror att gluten är problematiskt bara för den som har glutenintolerans. På forskningen verkar det som om magbesvär antingen beror på glutenintolerans eller är orelaterat till gluten. Andra besvär som i detta fallet psoriasis kan fortfarande ha kopplingar till gluten. En del beskriver besvär med leder kopplade till vete, och det skulle i en del fall kunna vara psoriasisartrit.

Om man har psoriasis kan man be att få testa antikroppar, och om de är positiva bör man utreda glutenintolerans med tarmbiopsi, för att veta om man måste följa en strikt glutenfri kost. Även om man inte är glutenintolerant kan man testa en glutenfri kost och se om det hjälper mot symptomen. Har man inte förhöjda antikroppar finns inte anledning att tro att glutenfri kost skulle hjälpa.

Kosttillskott

Det finns inga riktigt bra studier som visar att kosttillskott har effekt på psoriasis. I artikeln skriver man att det kan vara värt att testa omega-3-tillskott, men i en Cochrane-analys har man inte sett tillräcklig evidens för att det fungerar. Man resonerar kring att de studer där man inte sett effekt har varit kortare och med lägre dos. Det finns också en del stöd för att en vegetarisk kost skulle kunna vara fördelaktig, och då tror man att mindre arakidonsyra kan vara orsaken. Arakidonsyra är en långkedjig omega-6-fettsyra som vi främst får från fläskkött, ägg och fågel. Vi kan även tillverka den själva av kortkedjigt omega-6 från vegetabiliska fetter. Psoriasispatienter har mer mättat fett och mindre omega-6-fett i de röda blodkropparna, och här (pdf) spekulerar man kring att tillskott av både omega-3 och omega-6 kan göra nytta. Men vi vet ganska lite om detta.

 

Sammanfattning

Psoriasis är en sjukdom med en genetisk komponent. Den kan utlösas av en mängd faktorer som infektioner, läkemedel och psykisk stress. I många fall kan den påverkas med kosten, men det gäller sannolikt inte alla fall. Kopplingarna till gluten som finns hos en del psoriasispatienter är intressanta och jag hoppas att vi kommer att få mer kunskap om sambanden med kost och andra faktorer framöver.


3 kommentater till “Kost och psoriasis

  • Subcalva

    Vad tror om idén att när tarmfloran ändras påverkar det tjockleken på slemhinnan (osäker på om det är rätt översättning) och blir mer genomsläpplig för tex gluten som sen skapar autoimmuna reaktioner i kroppen?

    I ett av Jeff Leachs inlägg skriver han om att förekomsten av Akkermansia positivt påverkar tarmslemhinnan (eller är det tarmluddet?).

    Another interesting shift was also noted in the relative abundance of the genus Akkermansia. Akker has been getting a lot of ink lately in peer-review journals as its been shown to negatively correlate with obesity (ie, more Akk is a good thing) and other measures of metabolic health. As a mucin-degrader, Akker helps turn over the mucus layer lining your large bowel and as such, clings closely with your mucus barrier. My Akker levels went from low to none to being a dominant player (though fluctuating).
    http://humanfoodproject.com/microbial-diversity-sometimes-sometimes-dont/

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Jag tror absolut att tarmfloran påverkar slemhinnan. På min att-blogga-lista har jag en intressant studie om råttor, stress och tarmflora och hur det påverkar sammansättningen av slemmet och permeabilitet. Ska komma dit bara.

  • Subcalva

    Hittade ytterligare intressant inlägg på en träningsblogg jag läser ibland

    Våra magar domineras av två grupper av bakterier: Firmicutes och Bacteroidetes. I början av 2000-talet upptäckte genetiker att överviktiga människor hade en högre andel Firmicutes i magen, medan smala människor hade mer av Bacteroidetes. När de överviktiga människorna gick ner i vikt ökade andelen Bacteroidetes i förhållande till Firmicutes. I en studie på möss fann forskarna samma kvot – feta möss hade mer Firmicutes, medan smala möss hade mer Bacteroidetes. Forskarna kunde också visa att möss med stor andel Firmicutes absorberar mer energi ur maten.

    I klartext betyder det att magar som domineras av Firmicutes kan utvinna 100 kalorier ur ett äpple, medan en mage som domineras av Bacteroidetes utvinner 70 kalorier. Det kan vara en delorsak till att vissa går upp mer i vikt än andra, trots likartade matvanor. Men det återstår mycket forskning.
    http://hjarnfysik.blogspot.se/2014/11/om-jarnbrod-bakterier-och-fetma.html

Kommentarer modereras. Välkommen!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *