Sex med neandertalare och mer om människans klocka


Våra förfäder neandertalarna

De flesta människor på jorden, förutom de med ursprung från Afrika söder om Sahara bär på en del gener från neandertalare. För en tid sedan fick vi lite mer information om när vi kan ha fått dessa gener.

I Sibirien, vid floden Irtysh inte långt från Omsk, har man hittat ett lårben från en människa. Det är inte kopplat till någon känd bosättning eller annat i trakten, och är daterat till ca 45 000 år gammalt. Mannen levde under en relativt varm tid. Man har i Svante Pääbos laboratorium vid Max Planck-institutet lyckats analysera DNA från benet, och bland annat sett att andelen Neandertal-DNA är ungefär lika stor som de flesta av oss har idag, men sekvenserna är längre eftersom det inte gått lika lång tid sedan Neandertal-DNA tillkom. Man har kunnat räkna ut att den här mannens tidigaste Neandertalförfader/ -anmoder går 7-13 000 år tillbaka i tiden. Detta hände alltså för 52 – 68 000 år sedan. Mannen har en del riktigt långa segment av Neandertal-DNA, så det är möjligt att det har tillkommit vid flera tillfällen.

Image credit: Erich Ferdinand https://www.flickr.com/people/erix/ https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/

Image credit: Erich Ferdinand
https://www.flickr.com/people/erix/
https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/

Man konstaterar att detta är för sent i historien för att ha hänt i samband med det första tillfället man känner till som människor och neandertalare levde nära varandra i Qafzeh och Skhul. Det är kanske det mest förvånande i den här historien, vårt släkte tycks annars ta de flesta chanser som ges.

Den här mannen levde innan eller samtidigt som människogrupper separerades i västra och östra eurasien. Han är inte mer släkt med några speciella grupper av idag levande människor, så antagligen hörde han till en grupp som senare dog ut. Därför kan man inte säkert säga att det här är rätt tidsangivelse för när vi fick våra neandertalgener heller – det kan ha varit vid andra tillfällen, och kanske förekom det redan i Qafzeh och Skhul.

Vår mutationsklocka

Från skillnader i DNA med nu levande människor, och dateringen av benet har man också uppskattat mutationshastighet, det vill säga hur ofta mutationer uppstår i våra gener. Denna hastighet stämmer överens med studien från 2012 som visade på en långsammare mutationshastighet. Mutationshastigheten är viktig att känna till, för det hjälper oss att få mer kunskap om när våra förfäder lämnade Afrika och andra viktiga händelser som syns i våra gener. I studien betonar man att mutationshastigheten kan ha varierat, men tror att de siffror man beräknat åtminstone gäller för icke-afrikanska befolkningar de senaste 50 000 åren.

Kommentarer modereras. Välkommen!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *