Ketoner, hjärnan och myelin 13


De mest studerade fördelarna av ketogen kost är kopplade till nervsystemet. En ketogen kost används ofta för epilepsibehandling, speciellt hos barn där inte läkemedel har effekt. MCT-olja som ger ökade nivåer av ketoner tycks förbättra hjärnans funktion vid Alzheimer’s. Det finns också skäl att tro att ketogen kost kan vara verksamt vid Multipel Skleros.

En ketogen kost, men även kaloribegränsing och tillfällig fasta har neuroskyddande egenskaper. En hel del av dessa tycks kopplade till ketonkropparna själva. Här beskriver man olika mekanismer som förändrad mitokondriefunktion, mindre oxidativa biprodukter och minskad inflammation. Man beskriver också att en mekanism som tycks bidra till skyddet är minskad celldöd (apoptos), och man understryker att forskning måste till för att utreda om detta kan försämra skyddet mot cancer.

Det är sedan lång tid känt att ketoner används för att producera kolesterol, speciellt i centrala nervsystemet och i huden. Ketonkroppar tycks vara särskilt användbara för tillverkning av myelinkolesterol. Myelin är det lager som finns runt nervcellernas axon (nervtrådar). Myelinet isolerar nervtråden och gör att signalen går fram snabbare.

Image credit: Mark Miller https://www.flickr.com/people/neurollero/ https://creativecommons.org/licenses/by-nd/2.0/

Image credit: Mark Miller
https://www.flickr.com/people/neurollero/
https://creativecommons.org/licenses/by-nd/2.0/

Spädbarn har höga nivåer av ketonkroppar jämfört med vuxna, trots att bröstmjölk innehåller drygt 40 E% kolhydrater. Sannolikt har ketonerna en viktig funktion under utbyggnaden av nervsystemet under den här perioden, och kanske kan detta också vara en anledning till ketonkropparnas positiva inverkan vid neurologiska sjukdomar.

För att få den här nyttan kan man äta en ketogen kost, dvs en kost med lite kolhydrater och begränsat med protein. Det kan vara tillräckligt att äta sådan kost i perioder. Man kan också fasta i perioder, eller ta tillskott av MCT-olja. Jag ser detta som behandlingsalternativ, och inte förebyggande, eftersom det finns en del risker för biverkningar. Ur ett ursprungsperspektiv är fasta eller kalorirestriktion i perioder det mest rimliga alternativet om man vill försöka sig på prevention. Många av våra förfäder har säkert haft brist på mat ibland.

 

 


13 kommentater till “Ketoner, hjärnan och myelin

  • Mia

    Vad menar du med: ” Speciellt med tanke på farhågorna att mekanismen även kan öka cancerrisken” ?
    Menar du att mct-olja, (eller lchf?) okar cancerrisken? Det har jag ALDRIG tidigare last. Endast last om att det motsatta galler.
    Forklara garna, blev lite radd nu!

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Hej Mia,

    Den meningen blev lite felaktig kände jag. Jag har ändrat den nu.

    Men i artikeln jag länkar till där man beskriver de olika neuroskyddande effekterna av kalorirestriktion och ketos, så nämner man att en mekanism är minskad apoptos. Apoptos är celldöd, och det utnyttjas vid olika cancerogena mutationer så att sådana celler ”begår självmord”. Om man minskar apoptos så skulle man också försämra skyddet mot cancer – men det är spekulationer kring en mekanism. Spekulationerna om att ketogen kost skulle skydda mot cancer är ungefär lika dåligt underbyggda. En del studier tyder på att ketogen kost (åtminstone kaloribegränsad) skule minska tumörtillväxt, andra att det skulle ge mer aggressiva tumörer med fler metastaser. Det kan visa sig vara olika för olika cancertyper. Jag skrev lite om det i slutet av detta inlägg:

    http://www.ursprungsliv.nu/2014/03/kost-och-cancer/

    Det finns kanske andra problem med LCHF som är viktigare att fundera över. Jag kommer till det snart om jag bara lyckas ta mig tid att skriva!

  • david

    Vätskebalansen regleras av hjärnan, vikten regleras av leptin på samma sätt som vätskebalansen, något har skapat leptinresistens därför äter vi för mycket.
    Alt i kroppen är reglerar mycket noga även vikten.

    Från SR
    Celler som styr törst funna
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6079381

    Nu har amerikanska forskare lyckats identifiera de celler i hjärnan som styr känslan av törst. Studien har gjorts på möss men samma mekanismer återfinns troligen hos människan.
    Dela

    Musstudien visar att två olika typer av celler påverkar upplevelse av törst. Den ena typen gör att mössen känner sig törstiga och börjar dricka, medan den andra stänger av känslan av törst.

    När forskargruppen aktiverade den ena typen av nervceller började mössen dricka vatten även om de precis hade druckit. Aktiverades i stället den andra typen av nervceller drack inte mössen, trots att de hade varit utan vatten under två dagar. De två nervceller som undersöktes finns runt det område som kallas hypothalamus, som ligger i mellanhjärnan.

    Samma system finns antagligen hos oss människor, säger Helgi Schiöt, professor vid Neurologiska institutionen vid Uppsala universitet.

    – Även om man har vetat tidigare vilka generella regioner i hjärnan som är inblandade har man inte kunnat identifiera de här specifika cellerna som då gasar på eller bromsar törsten, säger Helgi Schiöt.

    Resultaten från studien är viktiga, enligt Helgi Schiöt. Dels för att vätskebalansen är livsviktig och bidrar till att förstå hur systemet regleras i kroppen på ett bättre sätt. Studien bidrar också till den grundforskning som pågår för att försöka kartlägga systemet av nervceller i hjärnan, och hur de är kopplade till andra funktioner i kroppen.

    – Det som de gör, att specifikt identifiera de celler som är inblandade ger ju en möjlighet att förstå hela det neurala nätverket, hur de här cellerna korresponderar med andra delar av hjärnan, säger Helgi Schiöt.

    Tove Nordén
    tove.norden@sverigesradio.se

    Referens: Yuki Oka et al. (2015). Thirst driving and suppressing signals encoded by distinct neural populations in the brain. DOI: 10.1038/nature14108

  • david

    Malou Efter tio i TV4
    Tarmfloratransplantation nu får folket veta sanningen.
    AF lägg upp detta på bloggen, se det och lägg det som blogginlägg.
    inget arbete.

    LCHF rörelsen förnekar alt för dom gör inte pengar på tarmfloratransplantationer.

  • david

    Malou
    http://www.tv4.se/efter-tio/klipp/bajs-cocktail-kan-bli-framtidens-medicin-3055776
    http://www.svt.se/opinion/article2648841.svt
    Diabetiker botas säger Bäckhed, då kan inte insulin vara orsaken det är omöjligt, tyvärr så försvinner diabetesen bara under en viss tid men tekniken utvecklas och bättre bakterier odlas fram.

    Transplantation kan möjligen redan räcka om man samtidigt byter kost och börjar äta riktig mat undvika skitmaten.
    LCHF tar inte bort diabetes dieten återställer inte tarmfloran, endast symtomlindring.

    LCHF är en nödlösning som kan fungera bra för en del.
    Doc och Annika ljuger om alt nu dom vet om detta men dom tiger för deras profit på LCHF skulle försvinna om sanningen kom fram.

    Bara sjuka kan man göra pengar på doc vill inte att folk ska bli friska, behövs inte LCHF då är hans blogg historia.

  • Mia

    Hej Anna Friebe,
    Tack for lanken till artikeln. Jag har nu last den och maste saga att artikeln istallet gjorde mig an mer overtygad om att jag verkligen ar pa ratt spar halsomassigt vad galler min kostomlaggning (sedan flera ar tillbaka) till ketogen kost.
    Ideerna om att ketogen kost skulle bidra till cancerformationer tycker jag var mycket spekulativa. Se t.ex. detta citat fran slutsatsen:
    ”Finally, it is crucial to determine if the anti-apoptotic properties of ketone bodies might potentially increase the risk of carcinogenesis.”
    …”might potentially”….
    Utifran vad jag tidigare last i amnet fungerar cancerceller och vanliga celler olika, och brist pa socker gor att cancerceller, men ej vanliga celler dor. (Facktermerna kanske bor uttryckas annorlunda, men jag hoppas du forstar vad jag menar).

    Det ar bra att du tar upp negativa aspekter med ketogen kost, men samtidigt tycker jag att du i alla fall i detta fall kraftigt overtolkade och overdrev en valdigt langsokt spekulation.

    Ser dock oavsett fram emot att lasa ditt nasta inlagg som du namnde, och uppskattar den rika information och kunskap som du generellt bidrar med har!

  • fa

    TT
    Det är leptinresistensen dom ser, därför kan inte folk gå ner i vikt.
    Vad som orsakar leptinresistensen är inte helt känt men tarmfloran är det mest troliga.

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6091385

    Rådet att äta mindre och röra sig mer räcker inte för att bota fetma. Det är dömt att misslyckas, skriver experter i tidskriften Lancet. Detta eftersom biologiska förändringar gör att kroppen är inställd på och försvarar sin övervikt till varje pris.
    Dela

    Livsstilsförändringar kommer högt upp på agendan när sjukvården ska tackla det allt större problemet med feta svenskar. ”Ät mindre, motionera mer” är det mantra som upprepas om och om igen.

    Många lyckas, men på längre sikt har nästan alla — mellan 80 och 95 procent — återfått sin gamla vikt igen.

    I det senaste numret av Lancet Diabetes & Endocrinology argumenterar amerikanska forskare för att fetma är en kronisk sjukdom och att orsaken främst är biologisk, varför råd om beteendeförändringar inte hjälper.

    – Det är inte mer effektivt än att rekommendera någon som blöder kraftigt att undvika vassa föremål, säger Christopher Ochner, som är professor vid Icahn School of Medicine at Mount Sinai i New York, USA och en av forskarna bakom artikeln.

    För länge sedan, när vi människor ständigt riskerade svält, blev vi programmerade att äta kaloririk mat. Att gå upp i vikt är med andra ord helt i sin ordning, men när vi försöker gå ner tror kroppen att vi svälter, vilket gör att denna överlevnadsmekanism triggas igång igen.

    Personer som varit feta en längre tid har dessutom en rad biologiska förändringar, som förändrade belöningssystem och annorlunda fettinlagring, som försvårar saken ytterligare. Hos dessa personer, skriver forskarna, verkar det som om kroppsvikten är biologiskt inpräntad och att kroppen gör allt för att försvara den vid en eventuell viktnedgång.

    Även de som lyckats gå ner i vikt lider av dessa förändringar, varför forskarna ser fetma som en kronisk sjukdom.

    – De är biologiskt mycket olika från personer i samma ålder, av samma kön och vikt, men som aldrig varit feta, säger Christopher Ochner.

    Råd om livsstilsförändringar bör därför alltid kombineras med andra åtgärder, menar forskarna. Även kirurgi, som hittills är den enda riktigt effektiva behandlingsmetoden mot fetma.

    En orsak till detta, skriver de, är att man efter sådan kirurgi sett förändringar av hur hjärnan reagerar på aptithormoner och mat. Det vill säga just sådana biologiska faktorer som gör det så svårt för feta att gå ner i vikt bara genom att förändra sitt beteende.

  • fa

    Vetenskapens värld
    Avsnitt 5 58 min (se även avsnitt 4)

    Del 5 av 20. Kroppens husdjur, andra delen av två. Du är ett vandrande zoo. När en människa föds är majoriteten av kroppens celler mänskliga, men nästan direkt tar andra arter över. Hela 90 procent av cellerna hos en vuxen människa kommer från andra arter. I del två undersöks det djurplågeri vi utsätter våra inre organismer för. Penicillin, förändrad kost och en ny livsstil har gjort tillvaron för våra små inre vänner allt svårare. De nyttiga tandbakterierna håller på att slås ut av godisälskande kariesbakterier. Nu försöker forskarna locka några av de goda mikroorganismerna till sin sida i kampen mot sjukdomar. Magsårsbakterier kan stärka immunförsvaret, parasiter kan hjälpa oroliga magar och myco-bakterier påverkar depression.

    Kan ses till mån 2 mar

    Jag tog bort resten av kommentaren. /AF

Kommentarer modereras. Välkommen!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *