Nya typer av antibiotika?


Antibiotikaresistens är ett växande problem. Fler och fler bakteriestammar utvecklar resistens mot vanliga antibiotiska preparat, och dessa stammar sprids också alltmer. Enligt EU så leder antibiotikaresistens redan idag till 25 000 dödsfall varje år. Det är ett oerhört svårt problem att lösa, eftersom utveckling av resistenta stammar är en naturlig följd av evolutionen i en miljö där antibiotika används.

Det finns flera viktiga faktorer som kan göra att problemen sprids långsammare. Användning av antibiotika bara när det verkligen är befogat, både när det gäller människor och i djurhållningen är en sådan fråga. Bättre hygien och minskade möjligheter till smittspridning inom sjukvården är en annan. Men vi kommer inte ifrån att vi också behöver nya läkemedel för att hantera dessa nya bakteriestammar som utvecklats.

De senaste decennierna har inte mänga nya antibiotiska läkemedel utvecklats. Det kan bero på att de flesta substanser som varit lätta att finna redan är använda, men också på att läkemedelsbolagen tjänar mer pengar på läkemedel som människor tar förebyggande under lång tid. Nya antibiotiska preparat skulle användas mycket restriktivt, för att förhindra att resistens utvecklas mot dem, och det gör naturligtvis att vinstmöjligheterna är begränsade.

Image attribution: NIAID https://www.flickr.com/people/niaid/ https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/

Image attribution: NIAID
https://www.flickr.com/people/niaid/
https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/

Ny forskning

Det är därför glädjande att forskare i förra veckan publicerade en artikel där man använt en ny metod för att söka efter preparat som produceras naturligt av bakterier i jord. BBC News skriver om studien här, och om du följer deras länk kan du läsa hela studien i Nature med hjälp av ReadCube och Natures nya policy för open access.

Många bakterier i naturen går inte att odla på traditionellt sätt i näringslösning. Här har man istället arbetat fram en metod där man kan odla bakterierna kontrollerat i sin normala miljö. Med denna metod har man hittat ett preparat som har god effekt på gram-positiva bakterier, inklusive flera bakteriestammar där man har stora problem med resistens. Preparatet kallas för teixobactin, och tycks inte vara skadligt för däggdjursceller. Resistens tycks inte utvecklas speciellt lätt mot teixobactin heller, vilket också är lovande.

Det riktigt positiva med detta är egentligen inte teixobactin. Det kan visa sig fungera dåligt som läkemedel, även om det ser hoppfullt ut. Det riktigt stora problemet med avsaknad av nya läkemedel finns för gram-negativa bakterier, och här hjälper inte teixobactin. Men kanske detta nya sätt att odla naturligt förekommande bakterier kan leda till upptäckt av fler lovande ämnen framöver.

Man kan lyssna på Otto Cars, en verklig expert på antibiotikaresistens, och hans kommentarer till problemen vi står inför och studien här i Vetandets Värld.

En annan strategi och sammanfattning

En annan artikel i JAMA från förra veckan beskriver hur man studerar kombinationer av olika befintliga läkemedel för att hitta kombinationer som minskar risken att resistens utvecklas. Om man ger två läkemedel och ökad resistens för det ena ger en ökad känslighet för det andra så är risken mindre att resistenta bakterier överlever och sprids. Att strukturerat undersöka lämpliga och olämpliga kombinationer av befintliga läkemedel är också ett sätt att få respit.


Det är positivt att dessa problem uppmärksammas och att vi förhoppningsvis kan hitta lösningar som hjälper oss att kunna klara svåra infektioner även i framtiden. Otto Cars är också inne på att på längre sikt så bör vi finna något mer hållbart än antibiotika som påverkar hela vår normala bakterieflora. Jag håller helt med honom.

 

Kommentarer modereras. Välkommen!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *