Kolhydrater och kortisol 18


Kortisol är ett viktigt hormon i kroppen, som följer en tydlig dygnsrytm. Nivåerna är som lägst innan morgonen, och de stiger hastigt för att uppnå den högsta nivån vid uppvaknandet. Kortisol är inblandat i hanteringen av litet mer långvarig stress. Där ser det till att det finns tillräckligt med energi genom att mobilisera fett från fettceller, bryta ned protein och nybilda glukos. Kortisol gör också att kroppen sparar på vatten och natrium medan kalium släpps ut i urinen. Hormonet dämpar inflammation och aktivitet hos immunförsvaret samt höjer blodsockret och blodtrycket.

Image attribution: bottled_void https://www.flickr.com/people/22964099@N05/ https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/

Image attribution: bottled_void
https://www.flickr.com/people/22964099@N05/
https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/

Man har sett att en ketogen kost är kopplad till högre nivåer av kortisol. Det finns också mycket forskning som visar att mer kolhydrater ger mindre kortisolhöjning och i samband med träning. Mindre kolhydrater ger lägre förhållande mellan testosteron och kortisol, vilket brukar ses som ett tecken på överträning. En ketogen kost ger högre nivåer av kortisol efter träning.

Glukokortikoider används som inflammationsdämpande behandling i olika sammanhang, både vid ledsmärta, autoimmuna sjukdomar och hudbesvär som eksem, psoriasis och atopisk dermatit. Långvarig glukokortikoidbehandling kan ha biverkningar som exempelvis diabetes, högt blodtryck och dåliga kolesterolvärden, benskörhet, tillväxtproblem hos barn, mer blåmärken, olika psykiatriska besvär och magsår. Kortisol är den viktigaste glukokortikoiden som kroppen själv bildar.

Kort sagt låter det som om förhöjda kortisolnivåer kan ha ett samband både med hälsofördelar och -nackdelar som man ibland ser i samband med kolhydratsnål kost. Det verkar också klart att om man vill undvika höga kortisolnivåer så är mer kolhydrater extra viktigt för den som tränar. Sedan ska man inte stirra sig blind på ett enskilt hormon vare sig det handlar om insulin, kortisol eller något annat. Men för mig är kortisolnivåerna en faktor som gör att jag tror att långvarig ketogen kost kan vara skadlig.

 

 


18 kommentater till “Kolhydrater och kortisol

  • hemul

    Vad är definitionen på ketogen kost i det här sammanhanget? Antar att det avser kraftig ketos (eller vad man ska kalla det), men säker kan jag ju inte vara. 😉

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Den ketogena kosten i studien var: ”2000-2500 kcal/ day primarily as lipids, 0.8 g protein/kg body weight/day, < 40 g carbohydrate/day". Det är såklart en glidande skala här. Det finns nog skäl att tro att om man har annan sorts stress som höjer kortisolet, som exempelvis träning, så är en kolhydratsnål kost "farligare" i längden.

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Mia, jag har tänkt tanken. Men med min nuvarande prioritering som gör att jag lägger mycket mindre tid på bloggen, samt min minimala lust att läsa något av henne så lär det inte bli av inom överskådlig framtid.

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Hemul, i träningsstudien var det ”50% fat, 45% protein and 5% carbohydrates”.

  • fa

    Jag har rätt och hela världen har fel.
    Alla studier som kommer visar att jag har rätt, jag har sagt att det kan finnas okända saker som förstör tarmfloran, jag fick rätt, detta viste jag inte om förut men jag viste att det fans okända saker som förstör tarmfloran.
    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6103148
    ”Tillsatser i mat som används för att förbättra konsistensen kan orsaka kroniska inflammationer i tarmen och övervikt. Det visar ny forskning från USA. Tillsatserna finns ofta i livsmedel som glass, bakverk och salladsdressingar.
    Dela

    Professor Andrew Gewirtz och kollegor på Georgia State University har de senaste åren gjort studier på möss som har fått två vanliga emulgeringsmedel i maten och resultaten presenteras nu i tidskriften Nature.

    – Vi testade två emulgeringsmedel som är väldigt vanliga i glass och frysta efterrätter. Emulgeringsmedel i allmänhet förekommer i nästan alla industritillverkade bakverk, såser och salladsdressingar, säger han.

    Forskningen visar att tillsatserna gjorde att bakteriefloran i mössens tarmar förändrades och att det kunde orsaka kronisk inflammation. Dessutom ökade risken för övervikt eftersom inflammationen satte kroppens vanliga funktioner ur spel. Mössen kände helt enkelt inte av att de var mätta utan åt mer.

    Många människor lider idag av kroniska tarmsjukdomar som Ulcerös kolit eller Crohns sjukdom och frågan är om det kan bero på, eller förvärras, av tillsatser i maten. I USA hoppas forskarna på att börja göra tester på människor om några månader och Andrew Gewirtz tror att resultaten kan vara klara om drygt ett år.

    Mer forskning krävs men redan nu tycker han att konsumenter bör vara försiktiga med färdigmat som innehåller tillsatser.

    – Försök undvika industritillverkad mat när du kan och läs innehållsförteckningen, säger han.”

  • fa

    ”Mössen kände helt enkelt inte av att de var mätta utan åt mer.”
    Det är en störning på leptinkänsligheten, leptin reglerar vikten fullständigt men störs regleringen så går vi upp i vikt.
    Leptin ska stänga av aptiten, minskad känslighet för leptin då flyttas setpointen upp.

    http://coolinginflammation.blogspot.de
    Där finns kunskap.

  • Mia

    Jag gillade verkligen Martinas bok, sa om det ar nagot du tycker inte stammer i den vill jag garna veta. (Ar namligen ej naturvetare sjalv och kan darfor ej utvardera pa samma vis..)

  • fa

    Af
    Studien stöder helt min teori att maten inte direkt påverkar hälsan, maten påverkar tarmfloran och tarmfloran påverkar hälsan.
    Då stämmer allt, alt kan förklaras.

    Paradigmskifte.
    Alla dieter som innehåller bra mat förbättrar hälsan, LCHF till ornich dieten det kan helt enkelt bara förklaras med tarmfloran.
    Dieter botar inte alla, det finns ingen garanti att maten kan förbättra tarmfloran på alla.
    Saknar man arter så kan maten inte få tillbaka dom man saknar, finns arterna inte i maten man äter så är det omöjligt.
    Du har även rätt i att vitaminer med mera påverkar hälsan men det är nog en liten påverkan på hälsan.
    Vi kan äta alt men inte skräpmat som förstör tarmfloran.
    Bra mat kan faktisk vara hamburgare med surdegsbröd, stripps och läsk ska bara bort.
    Om man aktivt håller tarmfloran intakt med tillförsel av bra bakterier så kan vi kanske även äta skräpmat och vara friska.

    En seriös debatt borde startas.
    Synpunkter vill jag ha du är seriös.

  • Subcalva

    fa, hur förklarar du att många som först blir bättre på LCHF och sen kommer många symptom (och för vissa även vikten) tillbaka?

  • FA

    Vet inte.
    Gissa kan jag, tarmfloran svälter först ut när vi slutar mata sockerälskande bakterier, då minskar inflammationen i tarmarna och personens leptinresistens minskar = viktnedgång.
    Efter en tid så anpassar sig floran och inflammationen tar fart på nytt leptinresistensen ökar och vikten går upp.

    OBS ingen blir frisk på LCHF diabetesen är kvar hela tiden insulinresistensen försvinner inte, LCHF ger ingen bra tarmflora för då skulle diabetesen försvinna.
    Slutsatsen är att LCHF INTE förbättrar tarmfloran, mängden bakterier minskar och då minskar inflammationerna lite.

    Bra tarmflora får man om man äter bra grönsaker, sen räcker det inte på alla för vi kan inte få tillbaka bakterier vi saknar, dom kan inte skapas ur tomma intet.

    Jag är inte emot LCHF för enskilda men jag vill förbättra kostråden som alla ska följa LCHF är INTE den slutgiltiga lösningen.

    Sen ska man inte behöva äta en extremdiet för att vara frisk vi måste i stället byta ut deras flora så dom kan äta bra mat och vara friska, det kallar jag för den slutgiltiga lösningen.
    DEN SLUTGILTIGA LÖSNINGEN ÄR ATT GRÄVA NER ALLA DIETER OCH BARA ÄTA RIKTIG MAT.

    En tanke skräpmat är socker och fett, bakterier som gillar det kan leva på fettet för det ökar med LCHF, lider feta av fettälskande bakterier som skapar inflammation?

  • FA

    En teori jag inte gillar men den kan även vara en förklaring food reward.
    Många äter en belönande mat, när dom börjar med LCHF så blir maten tråkig och inte så god.
    Omelett är inte så gott som glass kakor spagetti med mera.
    Belöningen minskar och matintaget sjunker.

    Efter ett tag så börjar folk lära sig laga LCHF mat som smakar bättre belöningen öka och då stiger vikten.
    Doc har nu mest bara matrecept på god LCHF mat, ökar vikten nu på dom frälsta?

    Vikten regleras på nått kilo när av leptin, om food reward var hela förklaringen så skulle dom som slutar äta belönande mat gå ner till normalvikt.
    Vi har ingen genetiskt programmerad övervikt, vår genetisk styrda vikt ser vi på kitava okinava och bland ursprungsbefolkningar.
    http://www.staffanlindeberg.com/KitavaPhotos.html
    se bild 19
    Var finns LCHF gurus som är lika smala och muskulösa?
    Doc räknas inte för han var frisk innan han började äta LCHF.
    Staffan Lindeberg är smal som en sticka.

    Mat som smakar bra äter vi mer av det är sant.
    Obs detta gäller bara för dom som håller sin vikt utan att aktivt banta ,äter ad lib efterbehag.
    Äter någon för lite en dag av någon orsak så blir man hungrigare nästa dag.
    Går man på kalas en dag och äter alldeles för mycket så äter man mindre nästa dag.
    Leptinet förklarar fenomenet.
    Food reward måste sätta leptinet ur spel för att vara en riktig förklaring, det kan finnas en sån egenskap jag låter det vara osagt.

  • FA

    Kommentarerna efter varje inlägg är få nu på doc:s blogg vad har hänt?
    3, 14, 14, 9, 13, 7, 18, 1, 6, 37, 3, 16,.
    Mest recept och alt liknar veckopressens skitjournalistik.

    Håller rörelsen på att förlora anhängare?
    Jag tycker mig se en förändring.

  • hemul

    En annan sak som jag ofta undrat över när det talas om saker i kroppen som varierar under dygnet är vad man menar när man säger t.ex. som här: ”nivåerna är som lägst innan morgonen”. Avses det riktiga dygnet, d.v.s. morgonen = soluppgången eller det personliga dygnet, d.v.s. morgon är det när individen kliver ur sin paulun? Det senare kan ju skilja sig väsentligt mellan olika människor.

  • annafriebe Inläggsförfattare

    Just i det här fallet har det med personens dygnsrytm att göra. Kortisolnivån och blodsockernivån stiger, och det gör att man vaknar så småningom. Det är väl detta som leder till gryningsfenomenet med högt blodsoker framför allt hos typ-1-diabetiker.

  • hemul

    Tack. Jag tror förresten att jag har lite gryningsfenomen jag också, trots mitt i sammanhanget höga kolhydratintag. Har senaste åren haft lite högt fastesockor men jättebra långtidssocker, så det har inte föranlett någon kommentar från doktorn. Nu har de slutat ta fastevärden så i framtiden lär jag inte veta om jag inte speciellt ber om det (de har ändrat metod för de kolesterolprover man tidigare behövde vara fastande för).

Kommentarer modereras. Välkommen!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *